Dagen började minst sagt märkligt.

Min morgontoalett fick jag göra i Flen 1,5 mil bort.

Nu vet jag att det låter som totala vansinnet drabbat matte, men det utbröt senare.

Det var så här att en av mina grannar skulle till människoveterinären där tidigt i morse och matte hade lovat att skjutsa henne.

Trevligt att få göra morgontoalett i lite andra trakter med nya spännade dofter.

Grannen blev snabbt färdig så vi åkte hem igen.

Efter att ha slappat ett tag medan matte ägnade sej åt mänskliga tråksaker så var det dags för skogen.

Skjutsad till Bäverbäcksskogen.

Inledde min runda med mina vanliga viktiga hundgöromål medan jag funderade på en eller annan trevlig simtur i Bäverbäcken.

Detta är en skogsbacke täckt med snö.

Nu drabbades matte av vansinnet.

Hon klättrade över snövallen, pulsade i halvmeterdjup snö, släpandes mej i onödigt

koppel.

Att jag hade onödigt koppel beror på att Bäverbäcken rinner alldeles bredvid

backen och jag skulle inte roa mej på egen tass.

Beviset på mattes kompletta vansinne.

Såna här gropar gjorde hon tre stycken.

Jag skämdes, korkade människa att med bara händerna (hon hade vantar) gräva

gropar.

Beteendet försökte hon ursäkta med att hon skulle bara titta om det hade

kommit några såna där sällsynta bombmurklor under snön!

På bilden så skymtar det en pinne med en grön snitsel, det är markeringar sen

förra vårens fynd av dom.

Men inte hittade hon några under snön idag inte.

Svampletandet står jag för och bara snön är borta då är det dags!

Borde ha bundit fast henne vid nåt träd och låtit henne sitta där.

Bäverbäcken lever upp till sitt namn.

Bäver hade fällt ett litet träd.

Eftersom jag är väldigt noga med alla mina bäckar och sjöar så tänkte jag ta bort

trädet.

Fast för att göra det så hade jag behövt simma och skitmatte förbjöd mej att

ens tänka tanken.

Sist jag gick den vägen så kom jag äntligen åt vattenkannan som skitkärringen

kastade upp på ett tak.

Men det var visst hål i taket, för titta noga på bilden så ser ni vad som trillat ner.

Just det, vattenkannan!!!!!!!!

Hade jätteskoj med den i flera minuter innan matte la sej i.

Nu befinner den sej på det där taket igen!

Men förhoppningsvis trillar den ner ihop med snön så jag kan roa mej nästa gång.

Fick roa mej med kottar och pinnar istället.

Skulle ha bundit fast matte då hade jag haft vattenkannan.

På väg tillbaka igen.

Gå du matte, jag kommer sen när jag utfört viktiga saker i bäcken.

Nähä, skitmatte hämtade mej så jag lyckades inte smygbada heller.

Hittade en liten vad jag trodde var spagrop.

Tyvärr nästan inget vatten, men i alla fall lera till tassarna.

Får vara glad för det lilla.

Snön får väldigt fin färg efter ett par tassinpackningar.

Skulle ha stannat kvar i gropen och inte följt med hem.

En bild säjer mer än tusen ord!!!!!!!!!

Tortyrinstrumenten och resten kan ni ju tänka er.

Numer så stinker jag som en vidrig parfymfabrik!

Satkärringen skitmatte är till salu väldigt billigt.

Nån som vill betala 1 Frolic för henne?

Komplett vansinnig med en hemsk dragnig till avancerad hundtortyr.

Kan även tänka mej att placera ut henne på foder.

Ok, hon duger inte till avel längre men jag vill bli av med henne.

Har tjurat hela eftermiddagen och inte ens tittat på henne.

Tog inte emot mutan tjurmuskel heller, den ligger kvar på mattan.

Jag är omutbar.

Var tvungen att gå ut ihop med henne förut.

Hade i alla fall tur och träffade inte någon annan hund.

Skäms för min stinkande uppenbarelse och det kommer att ta en miljon spagropar

innan pälsen är återställd.

Skitkärring går runt och påstår att jag är såååååååå fin i pälsen och luktar sååååå

gott!

Är ingen här intresserad av att överta henne så sätter jag ut annons på Blocket.

  Tack för allt stöd angående de orättvisa snarkanklagelserna jag råkade ut för igår!

Hoppas matte begriper nu att det inte alls var jag som var skyldig till ljuden.

Idag hade hon i alla fall den goda smaken att skjutsa mej till Gröna husenskogen.

I natt så hade det kommit otäck snö (undrar om en viss lagotto vid namn Torsten dansat nu igen?) så jag hade planer på att gå och kolla om Bore verkligen sov ordentligt.

Men så blev det inte för då måste jag passera alla gröna husen.

Vid det första så stod det en bil nästan gömd och i den satt det såna där skyddsvakter av den gamla otrevliga sorten.

Matte bestämde att vi skulle ta den andra vägen istället.

Perfekt.

I en snödriva så låg det en skoj trasa.

Antagligen så har det gått någon hund där som glömt den.

Självklart så bestämde jag att den var min!

För övrigt har jag aldrig fyndat nån sån tidigare så jag var väldigt rädd om mitt fynd.

Det har är deprimerande.

Sist jag gick här så var det barmark.

Nu var det så där äckligt vitt igen.

Hade en massa skoj dragkamper med matte om min trasa.

Hittade en spagrop och slängde trasan i den.

Men jag tog upp den lika fort igen.

Matte funderade på att skjutsa mej till veterinären och det akut.

Jag glömde nämligen alldeles bort att spaa själv.

Alltså trodde hon att jag var allvarligt sjuk.

Hamnade till slut vid Komonstersjön.

Fortfarande känns badsäsongen väldigt långt bort.

Bara en massa onödig is och snö.

Matte hade tänkt att vi skulle gå hela långa vägen förbi sjön och en annan väg

tillbaka.

Men vägen var så hal att hon vägrade.

Passerade bara ena huset och där bestämde jag mej för att jag var i akut behov

av en presenning som låg på trappen.

Jag slet och drog men lyckades aldrig få den med mej.

Återgick till trasan istället.

Var bra att gå samma väg tillbaka.

Hittade en tall full med godis, mycket gott.

När vi kom tillbaka till gröna husen var matte glad för att vi inte gått planerad väg.

Då hade vi varit tvugna att passera gröna männens favorittillhåll.

Där var det fullt med både gamla otrevliga vakter och nya trevliga som noga vaktade

vägen.

Vi hade antagligen inte fått passera.

Blir bättre när snön försvinner för då kan man smyga förbi i skogen så kan de vakta

hur mycket de vill.

Min trasa den fortsatte jag att roa mej med.

Undret skedde, jag fick ta med mej mitt fynd hem!!!!!!!!

Händer alldeles för sällan.

Hemma igen så har jag mest slappat.

Matte letade efter nåt i går och då fyndade hon.

Hon hittade utskrifter av min gamla dagbok.

Jag skrev sån ibland när jag precis hade flyttat hit och den fanns på hennes gamla hemsida.

Nu finns den på min hemsida om någon vill läsa.

Hittas här

Matte har fixat med den hela eftermiddan.

Avslutningsvis så fick jag en fråga från Hunden Kajsa igår om jag och matte finns på

Facebook.

Visst gör vi det.

Jag har ju en beundrare i Norge som skapade en fan club åt mej där.

Sök på Svamphunden Sigge så hittar ni fan cluben och där finns matte så det är

bara att lägga till henne som vän.

Gå gärna med i min fan club också.

Skitmatte bestämde att jag kunde ta det lugnt i dag.

I morse framförde hon åsikter om att det legat en hund under hennes säng och snarkat alldeles väldigt mycket i natt.

Vet jag inget om.

Tror hon drömt för jag var själv under sängen och jag snarkar absolut inte.

Blev en promenad i hemmaskogarna.

Gick förbi den trevliga ån.

Sist fick jag inte bada där bara för att det var en massa änder i den.

Såg inte en endaste and men blev i alla fall förbjuden att kasta mej i.

Jag behöver faktiskt få simma ordentligt!

Tröstade mej med en sån där sällsynt pinne istället.

Vägen var inte isgata så matte sa inte konstiga saker och jag kunde springa

ordentligt.

Långt bort i skogen så fyndade jag en skoj fd pelletssäck.

Hade mycket skoj med den.

Dessutom hade jag en plan................

Väntans tider på långsamma matte som hela tiden trampade genom skaren och hade

snö långt över knäna.

Jag hade viktiga saker att kontrollera.

Här brukar det vara en väldigt bra bäck.

Underbart stinkande lukta gott vatten med härlig lera.

Tyvärr fortfarande onödig is men ja hittade små blöta gropar så snart..........

Hittade ett litet träd och passade på att träna inför kommande jobb.

Matte tror att vi kommer att ha massor med jobb med att röja bort sånt här på

Sörmlandsleden när väl snön försvinner.

Sist jag gick här så blommade den här busken med en massa korv.

Fanns inte en endaste korv i dag.

Bestämde mej för att ta med en gren från den och försöka plantera någon annanstans.

Då borde det ju bli fler blommande korvbuskar.

Kunde glömma bad i ån när jag passerade den igen.

Nu var den upptagen av såna där änder.

Tillbaka inne i samhället så hade någon snäll människa lämnat av en bunt med

skojiga rör åt mej.

Var länge sen jag fyndade rör så jag blev väldigt glad.

Om inte skitmatte lagt sej i så hade jag definitivt ägt flera stycken.

Nu äger jag inte nåt!

Gårdagens bild på skumma saken i tallen har inte fått nån lösning.

På Svampguiden så var det en som trodde att det är en hårtork för ekorrar och

nån annan tror att matte manipulerat bilden i photo shop.

Bara att vänta oc se om gåtan får sin lösning.

Har varit väldigt upptagen idag.

Innan jag skulle jobba med människovalpspassningen så var jag en sväng i skogen.

Matte tyckte att jag skulle röra på mej och så behövde ju jag uppsöka ett par granar och lite andra viktiga hundgöromål.

Titta!

Det börjar synas mark.

Matte klagade mest eftersom skogsvägarna börjar påminna om välspolade skridskobanor.

Var glada att ni slipper se 190 åringen stappla runt där.

Jag hade tur och hittade en blommande korvbjörk.

Tog självklart hand om alla korvarna.

Matte hittade nåt underligt.

Denna märkliga sak växer i en tall och är stor som en kokosnöt ungefär.

Matte har aldrig sett nåt liknade och fattar inte hur hon kunnat missa denna eftersom vi

gått förbi tallen nån miljon gånger.

Någon av er som vet vad det kan vara?

Bilden ska matte lägga ut på Svampguidens forum där det finns massor med

kunniga människor så kanske att jag kan berätta imorgon vad detta är.

Sen åkte jag till Eskilstuna och människovalparna.

Oliver ska som vanligt kramas och berätta hur mycket han älskar mej.

Så ägnade vi oss åt massor med skoj bus på hans rum medan Adam bara sov och sov.

När Oliver blir stor blir han nog kock för han stekte Frolicar åt mej idag också.

Mitt vanliga halsband ska jag inte ha utan Oliver tycker att jag är snyggare med

leksaken runt halsen.

Ja, ja jag måste ju ställa upp för människovalparna.

När matte vände ryggen till så bestämde Oliver att vi skulle vara ute.

Behöver jag tala om att matte INTE blev glad när han satt i snön nästan

utan kläder?

Men matte såg till att han fick mer kläder på sej och sen var vi ute och ägnade oss

åt massor med skoj snöbus.

Oliver kastade snö och jag fångade.

Nästa sak som matte inte uppskattade.

Adam hade vaknat och medan matte grejade med honom så hittade Oliver sågen

och sågade snö.

Tydligen förbjuden människovalpssysselsättning för matte sa saker och knyckte

sågen.

Adam är snart 11 månader och tränar för fullt på att lära sej gå.

I dag fick matte se honom ta tre steg utan att hålla sej i nånting.

Jag ser också fram emot att han börjar gå ordentligt så han kan delta i allt skoj bus.

Här försöker jag träna honom i att kasta leksak till mej.

Oliver försökte också ge honom instruktioner så snart klarar han det säkert.

Blev faktiskt en bild på mej tillsammans med mina bästa människovalpar.

Flera timmars intensivt busande blev det innan det var dags för mej att åka hem.

Är väldigt trött nu men dagen har varit väldigt bra.

TACK för alla underbara, snälla och tröstande kommentarer!!!!!!!!!!!!

Sorgen är tung här och Penny djupt saknad men snart kommer bara alla ljusa minnen av henne att finnas.

Känns konstigt för mej också, ingen som har svurit åt mej eller gett mej dagliga

smällen på nosen.

Jag har haft en alldeles vanlig hunddag.

Blev inte skjutsad någonstans för långpromenaden utan ick runt min sjö i stället.

Började med att göra ett fynd.

Fyndar alldeles för sällan nu när snön gömmer alla bra saker.

Har aldrig lyckats fynda ett avbrutet spadskaft förut.

Tog med mej fyndet en stund.

Men tyvärr så var jag precis på den sträckan där jag måste ha onödigt koppel.

Svårt att använda fyndet på vettigt sätt då så jag har gömt det för kommande

behov.

Träffade leonbergerbruden Cleo.

Men det blev bara ett snabbt möte för hon hade en liten ettrig hane i släptåg och

han gillade inte mej.

Hörde något om att jag ska träffa henne ensam framöver.

Hoppas att människorna får tummen ur och fixar det också.

Precis där jag står och gräver så hittade jag årets första stenmurklaför

två år sen precis på dagen.

Fanns ingen murkla under snön.

Matte tror att det kommer att dröja evigheter innan de dyker upp och jag kan börja

jobba ordentligt igen.

Funderar på förbjuden sysselsättning.

Men det blev bara tanken.

Bakom mej finns sjön och jag får inte sätta tassarna på isen.

Löjligt, det var spår av rådjur och en människa åkte skidor också.

Den hade säkert hållit för mej.

I stället så träffade jag en trevlig människa som busade en del med mej.

Nähä, jag ägnar mej INTE åt omodern snörullning, det överlåter jag till Rudi och

Jolina.

I stället så testade jag nya sporten snökana.

Man lägger sej ner och gliiiider på snön.

Fungerar utmärkt om det är lite lagom nedförsbacke och hård skare.

Dags för en utgrävning igen.

Visste att under snön så fanns det något som jag behövde.

Japp, mitt gamla brända vedträ som jag gömde där för länge sen.

Matte blir ibland väldigt avundsjuk på mitt ypperliga minne.

Hon glömmer det mesta och jag minns allt.

Hade mycket skoj med vedträet innan jag gömde det igen för kommande rundor.

Det som göms i snö...........................

Här håller en barnvagn på och tinar fram i snödrivan.

Funderade på om den var användbar men kom fram till att den skulle få ligga

kvar.

Människovalparna behöver den inte och jag vet inte vad jag skulle ha den till.

Annars så har dagen fördrivits med vanliga hundgöromål.

I morgon ska jag jobba.

Människovalparna Oliver och Adam behöver min tillsyn ett par timmar så jag

ser fram emot massor med skoj bus då.

R.I.P

Internationell Premier S*Ghost Cats Penny Pök

19931113-20100313

Det är en mycket sorglig dag här.

I morse så hade gamla Penny gått över regnbågsbron.

Någon gång under natten så hade hon stilla somnat i soffan för att aldrig mer vakna.

16 år och 4 månader är ett långt kattliv.

Nu busar hon säkert med sina fyra bröder sin mamma S*Pysidas Berberis och pappa

S*Ghost Cats Kermit.

Kanske träffar hon schäfern Amie som hon älskade att hata.

Med Penny så försvann den sista katten från mattes gamla uppfödning av

Norsk skogkatt.

Matte är självklart väldigt ledsen.

Har just inte hänt något alls här.

Fick åka till skogen en sväng.

Matte skulle hit bara för att det är en av de vackraste platser hon vet i den

skogen.

Just nu var det inte alls så här fint bara en massa snö och ingen bäck i sikte.

Det var dessutom jättejobbigt att ta sej fram i alldeles för djup snö.

Men där brinner nu ett ljus till minne av Penny.

På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.
Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla
blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.
Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,
men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.
Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.
Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
som så länge varit frånvarande från ditt liv
men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...

I dag har jag träffat den där mystiske Einar.

Kände igen vägen som matte körde och jag hamnade hos en av alla mina bästa människovänner.

Begrep ingenting, men där skulle Einar vara.

Här möts vi för första gången.

Einar är alltså en hund, en ohängd valp på åtta månader.

Så här ser han ut.

En "Fralla" alltså fransk bulldog.

Långt före min tid så bodde matte granne med Einars familj och då hade de en

stor pyreneer som hette Rossi som matte ofta var ute med.

Hör ibland hur matte pratar om hur underbar den där Rossi var.

Men åter till Einar.

Han bor på landet och behöver träffa lite andra hundar så då hade människorna

bestämt att jag var ett bra träningsobjekt.

Vi tog en promenad på en väg som brukar vara bilfri.

Brukar var ordet för idag kom det bilar hela tiden!

Einar var väldigt intresserad av mina kottar och pinnar, men de delar jag inte med

mej av.

Han fattade snabbt att det inte var någon idé att försöka sno dom.

Jag hade ganska mycket att göra med att kolla av området också.

De vägarna brukar jag gå ett par gånger på våren när det är dags att leta murklor.

Inte lätt att vara liten.

Einar tog sej inte över snövallarna.

Fast ibland lyckades han klättra upp på de mindre.

Han visade intresse för att samla på mindre pinnar också.

Blir nog hund av honom.

Var en trevlig promenad i skogen (på vägar).

Nästa gång ska Einar komma och hälsa på mej för att få se lite andra ställen.

Kan nog lära honom en del då.

Efter att ha varit hemma och slappat ett tag så var det dags att gå ut igen.

Hade en ganska normal tråkpromenad.

Men när jag passerade affären.....................

Min fd schäfergranne Bella.

Mycket trevligt för det var länge sen jag träffade henne.

Vi hjälptes åt att passa affären ett par minuter.

Hade varit mycket bättre om vi sluppit de där onödiga kopplen.

Svårt att busa då, men det var i alla fall trevligt att umgås.

Matte påstår att nu ska jag ha en lugn helg eftersom jag haft så mycket att göra

hela veckan.

Mänskliga dumheter.

Jag gillar att ha mycket att göra!

Gärna som denna vecka med dejter varje dag,

Med tur så lyckas jag träffa nån trevlig dejt i morgon också.

Hade Jolina med mej på dagens skogsrunda.

I dag så försökte hon inte ens ta min plats i min bil.

Bra att hon lärde sej snabbt att den är min.

Matte skjutsade oss till skogen plogad väg.

Måste töa mer så jag kommer fram ordentligt i alla mina skogar.

Ursäkta Jolina men jag tänkte vara lite privat under granen utan tiksällskap.

Jo hon förstod och jag kunde göra vad jag skulle.

Förbjuden sysselsättning.

Jolina smet ut på isen och kollade gamla pimpelhål.

Som sagt matte litar inte på isarna så det blev onödigt koppel för Jolina en stund.

Undrar när hon ska begripa att snörullning är omodernt?

Nu ska ju spagroparna dyka upp i stället.

Begriper inte varför brudar är så snarstuckna.

Jag sa ju bara att snörullning är omodernt och då dängde hon mej i backen!

Ja, ja jag gav igen.

Här har jag precis lyckats knuffa ner henne från snödrivan.

Man slänger inte mej i backen ostraffat inte.

När det såg ut så här, Jolina som en prick i fjärran

Eller så här (mycket spår efter Hälge)

Då slutade det så här för Jolina.

Inga rymningar tillåts och absolut ingen jakt efter djur.

Ännu mindre nu när de har så svårt att ta sej fram.

Blev några vändor med onödigt koppel för henne.

Medan Jolina gick i onödiga tråkkopplet så kollade jag viktiga saker.

Som här det kommer snart att bli en trevlig spagrop.

Jag tyckte att vi skulle gå till sjön med skattkistan.

Tyckte inte matte som vägrade pulsa på oplogad väg.

Den vägen ska vi ta när snön försvunnit.

Gjorde ett nytt försök att få bort mitt träningsträd ur snön.

Misslyckades och fick bara loss en pinne.

Jolina snodde pinnen för mej men jag snodde tillbka den lika snabbt igen.

Istället så satte jag henne i arbete.

Tyckte att hon skulle försöka få loss trädet ur snön.

Men inte heller hon lyckades.

Bara att vänta på mera töväder.

Blev ett par timmar i skogen idag också.

Resten av dagen har jag fördrivit med att slappa, gå vanliga promenader där

det inte hänt något spännande.

I morgon så ska jag åka och träffa nån som heter Einar.

Matte har träffat denne Einar och säjer att det är en trevlig typ.

Jag vet inte ens om Einar har två eller fyra ben.

Ja, ja morgondagen lär ju avslöja vad Einar är.

Visste att det väntade en dejt idag.

Matte skjutsade mej till Nellie.

Henne har jag inte dejtat sen före jul så det var på tiden.

Vi brukar ha massor med skoj.

När jag kom såg det ut så här.

Nellie låg i sin säng och hade inte en tanke på att kliva upp.

Jag försökte övertala henne att kliva upp och komma ut och busa.

Nä hon tänkte fortsätta sova!

Men sen kom jag på knepet, jag snodde hennes nalle (den skymtar på bilden).

Då blev det fart på henne och vi hade en massa skoj ute.

Tyvärr inga bilder på det för skitmatte satt inne och fikade och pratade med

Nellies matte och husse.

När jag skulle åka hem och Nellie gått in och lagt sej då kom hon på att hon borde

ha tagit bilder på oss.

Så dags då det!

Nån som vill köpa en virrig och lätt senil matte för två grisöron?

Efter att ha slappat hemma ett par timmar så var det dags för en promenad.

Jag tyckte att det var dags att inspektera min badudde.

Fick faktiskt med mej matte dit.

Tänkte att eftersom det är en massa trevliga plusgrader nu så kanske isen

försvinner.

Nä bara en massa snö.

Fast nu börjar det komma fram mark som inte synts på hela vintern.

Som här, helt plötsligt så syns sjökanten.

Jag kollade ordentligt ifall det skulle synas något trevligt vatten, men inte det.

Tog ett litet race på isen till mattes fasa.

Hon säjer ju att den är opålitlig och där ska jag inte vara.

Vadå, jag skulle bara hämta en trevlig pinne.

Måste ta tillvara de få som finns just nu.

Under all snön så har jag ett superbra kantarellställe.

Fanns inga övervintrade såna.

Är faktiskt dags att börja jobba som svamphund tycker jag.

Men bara snön försvinner så är det snart dags.

I morgon ska jag ha Jolina med mej till skogen igen.

Som sagt det är hårda dagar nu.

Återigen en mycket bra dag.

Jolina skulle följa med mej till skogen idag.

Har ju inte dejtat henne på flera veckor så det var på tiden.

Matte skulle skjutsa oss till Gröna männenskogen.

Fast innan vi kom i väg så råkade Jolina sätta sej på min plats i min bil.

Morr och mutter.

Matte tyckte att jag var löjlig och inte skulle uppföra mej som en gammal grinig pensionär.

Vadå, det är min bil och jag har min noga utvalda plats som är MIN!

Ja, ja Jolina flyttade på sej så vi kom iväg.

På väg mot dagens äventyr och jag har lyckats fynda en sällsynt pinne.

Perfekt de andra små vägarna var plogade och framkomliga.

Hade ingen lust att passera Bore eftersom det verkar somom han sover gott nu.

Jag har bråttom och syns bara som en prick i fjärran.

Långt där borta ska det med tur finnas en spagrop.

Titta på vägen.

Det har töat så mycket att gruset kommit fram.

Hade nästan glömt att det finns grus under all snö.

Bara skit med spagropen.

Den ligger i skugga och var täckt med onödiga isen.

Jolina är inte klok.

Hon njuter fortfarande av snörullningar!

Långt bort i skogen så växte det godistallar.

Mycket trevligt för jag blir hungrig av att ha tjej med mej som det ska busas en

massa med.

Jolina verkade inte ha någon erfarenhet av godistallar.

Tog en stund innan hon fattade att det växte godis där, men sen städade hon

noga.

Pinnen är min, Jolina borde skaffa sej en egen.

Men jag är ju gentlehund så hon fick låna den en stund.

Men bara en stund jag snodde tillbaka den ganska snabbt.

Vi ägnade oss åt en massa skoj brottningsmatcher också.

Men alla de bilderna blev bara sudd, matte klagade över att vi var alldeles för

snabba.

Äsch, vi hade skoj!

Hittade en liten spagrop.

Här funderar vi på om vi ska ta ett gemensamt spa.

Nä den var så liten så vi fick spaa en i taget.

Men snart så kommer skogarna att vara överfulla med både spagropar, bäckar

och nya sjöar enligt matte.

Efter nästan tre timmar i skogen så var vi ganska trötta.

Var ju mycket bus och jagande.

Så var vi tvungna att sitta och se snygga ut bara för att matte skulle ta bilder på

oss.

Tycker vi kunde ha fått godiset hon har i handen utan att behöva posera.

Antar att Jolina sov gott efter rundan för det gjorde jag.

Så var det gårdagens tunnrullningsfilm.

Alla ni som inte sett hur man rullar en tunna se och lär.

Det är min favoritsport, mycket bra träning också.

Alla hundar borde ha en egen tunna att rulla.

Människan som skymtar på filmen är Giahs matte.

I morgon så ska jag dejta igen fast inte Jolina.

Hårda dagar i mitt hhundliv nu.

Otroligt bra dag detta.

För det första så har det varit en massa plusgrader hela dagen och strålande sol.

Snön sjunker snabbt nu.

Jag ser mina skogsstigar i slutet av tunneln helt plötsligt!

Var en sväng i skogen.

Blev inga bilder där för jag ägnade mej bara åt mina vanliga hundgöromål.

Så var det åka till Eskilstuna.

Äntligen så bromsade och svängde matte på rätt ställe!!!!!!!!

Giah!!!!!!!!!!!!!

Första gången på evigheter som vi fick dejta.

Mycket trevligt men så hände nåt som fick mej att glömma Giah.

Tunnan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Den satt fast i snön men efter lite slit så fick jag loss den.

Gissa om jag rullade tunna.

Har haft svår abstinens efter tunnrullning men idag fick jag äntligen göra det

ordentligt.

Är så underbart med en rejäl tunnrullning.

Jag har ju flera nytillkomna läsare VÄLKOMNA alla!!!!!!!!!

Så i morgon kommer det att vara filmtajm här.

Matte filmade min tunnrullning och jag tror att det är massor med hundar som

inte insett tjusningen med en rejäl tunna att rulla på.

Nu är det ju så att det tar evigheter att ladda upp film på You tube så då hade

det blivit mitt i natten blogg.

Men i morgon då ska jag visa hur man gör en rejäl tunnrullning.

Jag var faktiskt så artig att jag övergav tunnan ibland för att busa med Giah.

Vi jagade pinnar som Giah slaktade.

Hon måste lära sej att ännu är pinnar bristvara och man ska vara rädd om dom.

Så skulle Giahs matte ta snygga bilder på Giah mitt i busandet.

Jag återgick till min underbara tunnrullning ett tag just då.

Sen fick jag passa min bil ett tag medan matte var inne och umgicks med onödige

Dahro och otrohetsresultatet Alyssa.

Så var det Eskilstuna som gällde.

Jag trodde att jag drömde.

En enorm spagrop.

Jag försökte självklart slänga mej i för ett redigt spa.

Förbaskade skitmatte!!!!!

Hon hindrade mej och påstod att spaa på parkeringar mitt i stan ska man inte!

Ska jag visst!!!!!!!!!

Om hon nånsin lärde sej det där med att uppskatta ett spa skulle hon begripa

vilken längtan jag har efter ordentlig pälsvård.

Blev iväg släpad utan att kunnat göra mer än doppa tassarna.

Hamnade hon hennes föräldrar.

Service för matte mamma bredde en skinkmacka till mej!

Utsökt gott.

Efter att ha fikat där och sovit en stund under deras bord så skulle jag åka.

Passade bilen medan matte handlade tråkmat.

Sen fick jag passa bilen en stund till medan hon var hos nån människoveterinär

och fick spruta mot fästingsjukdom.

Nu får hon i alla fall inte TBE av dom men årliga borellian kommer säkert under

sommaren.

I morgon så ska Jolina folja med mej till skogen.

Är flera veckor sen sist så det ser jag fram emot.

Äsch, har mest varit en tråkdag igen.

Dagens långrunda blev i skogen här hemma.

Matte hade varken ork eller lust att skjutsa mej nånstans och dessutom påstod hon att vi gått de få vägrar som finns de senaste dagarna.

Dagens höjdpunkt.

Lilla spagropen jag hittade förra veckan var användbar idag också.

Lika bra att ligga i en snödriva och fundera över varför tråkdagar har uppfunnits.

Om snön hade varit borta så kunde jag i alla fall ha spaat i diket som är väl

gömt under snön.

Reste mej ur snön och gick vidare.

Närmade mej huset där jag fyndar ibland.

Minns ni den här bilden från förra veckan?

Då fick jag ju inte gå i närheten av huset eftersom snön kunde rasa vilken sekund som helst.

Samma hus idag.

Snön har rasat och med snön hela verandan.

Alltså är alla mina eventuella fynd som stolsdyna och annat skoj begravt under en

massa bråte.

Nu förstår jag varför matte förbjöd mej att ens tänka tanken att närma mej huset sist.

Hade snön rasat då hade jag inte funnits längre.

Blev alltså inga fynd idag.

Hittade i alla fall sällsyntheten en bra pinne.

Den var jag rädd om och roade mej med en dryg timme.

Sen var jag hemma och slappade.

När jag gick ut på eftermiddan så hade jag tur och träffade min tjej cairnterriern

Dolly.

Tog en promenad med henne och hennes matte.

Tro inte att skitmatte hade nån kamera med dej, nädå den var hemma.

När jag skiljts från dom så träffade jag ett par omgångar av människokompisar

som jag kunde ägna mej åt trevligt bus tillsammans med.

Tur att det i alla fall hände nåt skoj idag.

I morgon har jag visst mer att göra.

Hört talas om dejt och så ska jag med matte till Eskilstuna.

Hon ska till människoveterinären och ta nån fästingspruta.

Låter som om morgondagen kommer att bli bättre än denna tråkdag.

I dag har jag haft en del att pyssla med.

Matte behagade skjutsa mej till Bäverbäcksskogen.

Har inte varit där sen jag åkte bil på den.

Började bra.

Bakom mej skymtar det som snart kommer att vara en underbar spagrop.

Sist så syntes den inte alls.

Ändrade taktik vid Bäverbäcken.

Trodde att matte nog inte skulle se mej om jag smög iväg lite längre in.

Skitmatte såg mej!

Dessutom låg det onödig is på vattnet så det blev inget bad.

Vid huset med vattenkannan var det ännu bättre.

Äntligen hade den blåst ner så jag kunde ägna mej åt vattenkannebus.

Hade planer på att ta den med mej.

Förbaskade skitmatte!

Nån som vill ha henne?

Hon är billig kan till och med betala ett par grisöron för att bli av med henne.

Vattenkannan hamnde uppe på taket där jag absolut inte når den!

Kämpade länge men hoppa upp på taket övergick min förmåga.

Tur att det i alla fall är gott om granar efter vägen.

Lätta att komma under också så jag slapp förstoppning.

Grejade med vanliga hundgöromål och gick långt.

Tyckte att vi skulle kolla den lilla sjön som finns bakom träden.

Tänkte att det kanske blivit sommar lokalt eller så.

Fick inte med mej matte alldeles för djup snö och dessutom påstod hon att hon

vet att det inte är sommar där.

Vid gröna husen i den skogen så bestämde jag mej för att jag behövde en

snöpinne.

Att jag först försökte ta stupröret behöver vi inte prata så mycket om.

Bra träning att balansera på snöpinnar.

Men efter ett tag så tröttnade jag och hittade en grankotte i stället.

När jag passerade Lottas hus igen så var hon ute.

Lotta tiggde godis av matte och jag bestämde mej för att ta anställning hos

Lottas matte.

Mycket skoj arbete.

Hon kastade snökockor till andra sidan vägen och jag hämtade tillbaka dom.

Jobbade väldigt hårt.

Tyvärr blev jag uppsagd nästan lika snabbt som jag anställde mej.

Jag skulle visst ha gjort tvärtom och burit alla till andra sidan istället för att

hämta dom.

Lotta hon låg på vägen och käkade pinne.

Jag hade egentligen ingen lust att följa med matte när vi skulle gå.

Var mycket skojigare att jobba med snön.

Men till slut så insåg jag att det var slut på det roliga.

Nästan tillbaka vid min bil och titta noga på bilden.

Hälga och hennes älgvalp ligger och solar.

De är inte helt lätta att upptäcka.

Hemma igen så har jag mest slappat.

Matte gnäller fortfarande om ond mage.

Förresten så hälsar hon och tackar för alla hälsningar.

Tipsen om risavkok rå nötfärs och cocosbollar tackar hon nej till allihop.

Hört nåt om att med tålamod så slutar säkert magen värka så fort den fått nåt i sej.

Typisk tråkdag.

Har mest lyssnat på mattes gnäll om ont i huvudet och ont i magen.

Gnällkärring!

Hon är säkert hypokondriker eller nåt sånt.

Själv påstår hon att det är nya symtom på allvarliga snöallergin.

Fick i alla fall med henne ut.

Blev inte skjutsad nånstans utan skulle gå runt min närmaste sjö.

Spagropen vid sjön var oanvändbar.

Onödig is eftersom det varit kallt i natt.

Samma sak med ett blivande spadike.

Onödig is där också.

Jag behöver sköta min päls!!!!!!!!

Matte gnäller om att jag luktar hund och behöver torteras.

Undrar när hon ska fatta att jag ÄR hund och då luktar jag hund!

Torteras behöver jag aldrig och pälsvården sköts i spagropar!

Fördelen med hennes gnällande om ont är väl att jag i alla fall slipper bli insläpad i

tortyrkammaren.

Det är tur att det är staket på de långa spängerna över sjön annars skulle de vara

helt försvunna.

Jag finns långt där framme och väntar på matte som envisades med att hålla på

och kliva ner sej hela tiden.

Men när snön smälter ( i oktober enligt pessimisten matte) så kommer det nog

inte att gå att ta sej fram över spängerna.

Här håller vatten på och tränger sej upp.

Troligen kommer de att försvinna under vattnet ett tag.

Dagens trevligaste händelse.

Hittade en godistall.

Självklart så länsade jag den.

Tog en sväng ut på isen på ett ställe.

Hade på känn att det kanske skulle kunna finnas nåt skoj där.

Jodå en trevlig plankbit.

Den roade jag mej mycket med sen.

Nu ligger den nedgrävd i en snödriva så jag kan använda den nästa gång jag

passerar.

Resten av dagen har jag försökt vårda gnällmatte.

Ingen mat och magen gör ont, äta och magen gör ont.

Sånt där har jag fått stå ut med medan hon legat på soffan och tyckt synd om sej

själv.

Hoppas att det händer lite mer imorgon som typ att snön försvunnit under natten

och världen är full av spagropar.

Har egentligen inte hänt nåt av värde här idag.

Matte skjutsade mej i alla fall till en skog plogad väg.

Utled på att bara ha några få ställen att välja på.

På väg mot dagens eventuella äventyr och fynd.

Jag har bråttom vilket matte inte har.

Depp.

Där jag ligger i snödrivan där brukar jag kasta mej i sjön och simma.

Undrar om isen är borta till hösten möjligen.

Grävde förtvivlat efter min bra spagrop.

Ingen som helst framgång bara snö, snö och ännu mer snö.

Snö är så djup att det är svårt att komma in under granarna för större behov.

Dagens kreativa lösning blev en gran som stod i snödrivan.

Som hund i nöd måste man vara uppfinningsrik.

Till och med i skogen är snödrivorna jättehöga nu.

Men det är tur att det finns några plogade vägar i alla fall.

Vi har ingen skare och snön är väldigt lös och djup så det går ju inte att

komma fram nånstans.

Det här kallar matte för vårtecken.

Istappar har bildats på ett berg och det droppade faktiskt lite från dom.

Det här brukar vara en bra väg där det kan finnas trevliga fynd ibland.

Men det gick inte att gå där.

Får vänta tills snön sjunkit ihop eller ännu bättre försvunnit.

Hade tänkt försöka gå i skogen som syns bakom mej.

Men jag höll på att försvinna redan i snödrivan så det var bara att glömma.

Gjorde en liten utgrävning istället.

Hittade inget skoj där.

Monstret från de sörmlänska skogarna anfaller!!!!!!!

Nä bli inte rädda, det är ju bara jag med en kotte i munnen.

Att jag kämpar förtvivlat för att komma över snövallen behöver vi inte prata

så mycket om.

Satt fast med bakdelen och oförstående matte ansåg att jag fick skylla mej själv som

gav mej ut i djupa snön.

Annars så pysslade jag mest med vanliga hundgöromål.

Tänkte träna min vackra kropp med träningsträdet.

Gick inte.

Slet mycket, men lyckades aldrig få loss det ur snön.

Resten av dagen har mest gått i tråkighetens tecken.

Slappat, gått ett par tråkpromenadr och slappat igen.

Idag har jag avgett ett löfte och matte lider av smärre chockskador.

Kommer till det senare.

Blev skjutsad till gröna männenskogen.

Låst vägbom och inga bilspår, alldeles perfekt alltså inga Gröna män där.

Grejade med mina vanliga hundgöromål ett tag.

Nästan framme vid gröna husen så tyckte jag att vi skulle ta vägen som man kan

gå långt på förbi Komonstersjön och andra trevliga ställen.

Nä sa matte det är alldeles för djup snö.

Service vid mitt dass.

Skottad gång så det var mycket lätt att ta sej under huset.

Tänk om jag haft en aning om vad som skulle hända någon timme senare då

hade jag inte använt det.

Vid ett av alla gröna hus så grävde jag ner en pinne för några veckor sen.

Eftersom det råder akut pinnbrist så tänkte jag gräva upp den.

Bara det att snöhögen är typ tre gånger så stor nu så jag fick ge upp de planerna.

Jag önskade mej ju spagropar i present men fick inga.

Hittade faktiskt en liten idag.

Men tro inte att jag fick använda den.

Matte tänkte inte dra upp mej där ifrån.

Snön är ganska lömsk nu man sjunker djupt och det är svårt att få fäste för

tassarna.

Passerade Kung Bore och nu ser han ännu tröttare ut.

Sjöng några vaggvisor och önskade honom en mycket låååååååång och skön sömn.

Verkligen på tiden att han somnar ordentligt.

Tänkte pröva den bra stigen genom skogen.

Men snön var alldeles för djup och matte tvärvägrade.

Kunde gå långt på vägen för det var inte alls så djup snö där.

Men det blåste ner massor från träden.

Så började jag jobba som spårhund.

Mycket intressant.

Syntes tydligt hur Lodjur jagat Rådjur.

Vi följde spåret länge för matte ville veta hur det slutat om Rådjur klarat sej.

Men hur jakten slutade vet vi inte.

Spåren försvann in i skogen och där var det för djup snö.

Gick samma väg tillbaka.

Tillbaka ute på den plogade vägen.

Matte upptäckte bilspår och insåg att det antagligen var slut på friden.

Gröna män nånstans.

När vi närmade oss deras favorittillhåll så fick jag onödigt koppel.

Mycket riktigt så stod hemliga lastbilen där.

Inte nog med det stod en bil från ett stort välkänt vaktbolag vars namn börjar på S också.

Matte sa några väl valda ord och trodde att det var extra pådrag och att vi inte skulle

få passera på evigheter.

Men nu skedde undret som gav matte chockskador och jag avgav mitt löfte.

Enda synliga människan var han som kör hemliga bilen, han stod och solade,

Mycket trevlig typ för han sa åt matte att släppa mej så han kunde busa med mej.

Blev massor med trevligt bus medan han och matte pratade en massa.

Matte vet till och med vad de har i sina gröna skjul!

Så fick hon veta att den där Försvarsmakten bytt denna vecka till nya vakter.

Ja alltså inte stora gröna husen utan de andra.

Vakterna satt och åt ovanför mitt dass.

När de kom ut så busade de också med mej och var jättetrevliga.

Medan jag roade mej med dom så kom dessutom traktorn och skulle ploga mina

andra vägar.

Sen var jag tvungen att gå i onödigt koppel en liten stund för det var en hemlig

långtradare på väg till Gröna husen.

När den kom som lyckades självklart matte fastna i en snödriva så hon höll på

att bli kvar.

Jag Sigge Svamphund lovar på min Svamphundsheder att jag aldrig nånsin

mer ska använda dasset under gröna männens fikahus.

Eller i alla fall inte så länge som det är så trevliga vakter.

Känns nästan som en försenad födelsedagspresent det som hände vid

Gröna husen.

Matte har fortfarnde knappt fattat att de helt plötsligt var så trevliga.

Vi som är vana med de andra idiotevakterna med dragna vapen och alla knäppa

anklagelser jag fått utstå.

TACK FÖR ALLA GRATULATIONER!!!!!!!!!!!!

Min sjätte födelsedag har varit till full belåtenhet.

Blev ordentligt gratulerad av matte i morse.

Efter min morgontoalett så fick jag present.

Ett paket som luktade gott.

Eftersom Oliver inte var här fick jag öppna själv.

Grisöron, en oxstrupe och tjurmuskler.

Perfekt present.

Tänkte äta upp allt direkt.

Men det satte matte stopp för.

Hörde talas om att då kunde jag få ont i magen.

Dumheter, vad vet hon om det?

Har aldrig sett henne äta såna här läckerbitar.

Sen skulle jag till skogen.

Om inte all vidrig snö kommit igår så skulle jag ha blivit skjutsad till nån skog idag.

men matte trodde inte att det skulle finnas några plogade skogsvägar och hon hade ingen

lust att köra fast med bilen heller.

Efter att ha forcerat en jättelik snödriva så var jag inne i skogen.

Började med att tillverka en pinne.

De är ju bristvara nu.

Hittade en tall där det växte en massa godis i barken.

Länge sen jag hittade ett sånt träd.

Vanlig syn i dag.

Jag är långt före matte som hela tiden var sysselsatt med att kliva ner sej i snön

eller göra klantiga mänskliga snörullningar.

Blommade en korvbuske också.

Länsade sjölvklart hela busken.

Ingen korv ska förfaras.

Hittade en kock i skogen undrar om det är han som fixat korv och godisträd.

Så skulle vi ut ur skogen.

Jag hade inga bekymmer att ta mej över.

Men ni skulle ha sett matte så lyckades fastna med ena benet så hon trodde att hon

skule få tillbringa resten av dagen i snödrivan.

Ja, ja loss kom hon och lyckades på klumpigt mänskligt sätt ta sej över.

Hemma igen så var jag tvungen att städa i trappuppgången.

Matte hämtade en säck med min mat i min bil och den gick sönder utanför

min dörr.

Resten av dagen har jag fördrivit med att äta upp oxstrupen. gå ett par promenader

och slappa.

Har fått ett par fina gratulationsdikter också.

Taxarna Hillman och Illerson skickade denna

Sigge du är ett snille
som på svamp har dille.
Nästan ute i skogen varje dag
och letar fynd av alla slag.
Sist det var en jacka med flees
som du fick behålla som bevis
för att du är världens bästa sökhund
när du inte är en bökhund.
Alla gropar snart du finner
och i dem du dig befinner.
För spa:a är ett måste för att pälsen ska va fin
så du slipper i tortyrkammaren lida pin.
Vi grattar dig och sjunger en sång
med ylande hela dagen lång.

Den här har den store diktaren Elliot klämt fram

Sigge vill dig gratulera
tänkte skicka mycket lera
så du kunde få ett eget SPA
men det får bli en annan da
För än så länge finns det bara snö
så jag skickar det när det blir tö....
Födelsedagskramar från Elliot och Kulan

Återigen TACK till er alla!!!!!!!!!

Visste ju att jag skulle till människovalparna idag.

Mycket trevligt för jag såg fram emot en massa skoj bus.

Äckligt snöväder när jag åkte till Eskilstuna.

Väl där så inledde jag och Oliver med en massa busande.

Så skulle vi gå ut fast snön vräkte ner.

Jag trodde att vi kanske skulle till den där skojiga Djurgårn för snöbus.

Skulle vi inte för vi skulle till centrala stan.

Nästan alla Eskilstunas änder låg och slappade på en gräsmatta.

Jag fick inte umgås med dom för matte.

Så passade jag Rudis mattes jobb en liten stund medan matte och Oliver gjorde nåt där.

Sen gick vi till en Grisöronaffär.

Fick inte följa med in för Oliver skulle handla nåt hemligt.

Efter Grisöronaffären var de inne på ett ställe till och köpte nåt.

Hela tiden så vräkte snön ner.

När vi efter ett par timmar var tillbaka hemma hos Oliver så såg vi ut som vandrande

snögubbar alla tre.

Matte skulle sälja sina onda armar till högstbjudande alternativt betala för att bli av

med dom efter att ha dragit Olivers vagn i all snö.

Titta!

Snäll människovalp jag har.

Oliver hade köpt födelsedagspresent till mej.

Jag fyller ju i morgon men då är Oliver på sitt människovalpsdagis så han fick fira

mej idag.

Behövde inte öppna paketet själv det fixade Oliver.

Alldeles själv så hade han bestämt att jag skulle få en boll och en påse smaskigt

godis.

Utmärkta presenter han valde åt mej.

Människovalparnas mamma Cissi hade lagat mat medan vi var borta.

Vi blev också bjudna på mat.

Adam är ju 10 månader nu och äntligen börjar han begripa viktiga saker.

Som här, han var vänlig och kastade sin tallrik på golvet.

Perfekt eftersom jag var hungrig.

Sen fick jag en portion av Oliver också.

Goda biffar, sås och potatis.

Perfekt födelsedagslunch.

Efter maten så busade jag och Oliver med bollen jag fick.

Vi hade väldigt mycket skoj.

Så provsmakade jag godiset också.

Utsökt gott.

Oliver borde få handla ofta åt mej.

Han har mycket bra känsla för vad jag vill ha.

Sen var det fika.

Matte och Oliver hade köpt en tårta.

De lyckades köpa en utan gluten så Oliver kunde äta och utan choklad så jag också

kunde äta.

Sen skulle den helst av varit utan socker för att matte skulle kunna äta också, en

där hade de inte lyckats.

I alla fall så var min födelsdagstårta mycket god.

Vi busade ännu mera sen.

Dags för mej att åka hem.

Men Oliver står och kramar mej talar om att han älskar mej och att jag är hans

hund så jag ska vara kvar.

Efter en del övertalning från matte så insåg Oliver att jag skulle få åka hem.

Jag kommer ju snart tillbaka och busar mera med honom.

Åka hem var enligt matte spännande.

Jag sov i baksätet och märkte inget av snöstorm, igendrivna vägar och att det

tog 45 minuter hem i stället för en halvtimme.

Men hem kom vi utan att hamna i diket eller köra fast eller andra dumheter.

Måste säja att jag är mycket nöjd med Oliver firande av mej.

I morgon fyller jag 6 år, hoppas att matte ger mej nåt paket då.

Kom sånt där otäckt vitt i morse.

Men det slutade ganska snabbt som tur var.

Blev inte skjutsad någonstans idag, matte ansåg att jag kunde ta det lite lugnt idag

och spara krafterna tills imorgon.  

Så här såg det ut medan vi var i skogen.

Jag långt före matte som hela tiden trampade igenom blötsnön.

Begriper inte varför människor alltid ska vara så långsamma.

Ägnade mej åt mina vanliga hundgöromål.

Ute på plogad väg.

Fortfarande är det lättast att ta sej fram på såna.

Jag har väldigt bråttom för bakom kurvan ligger mitt mål.

Nädå, matte jag planerar absolut ingenting.

Bara sitter här i snödrivan och väntar på dej långsamma människa.

Jag är så oskyldig så..............

Egentligen hade jag fyndplaner.

Nån dunk eller ny stolsdyna eller annat skoj.

Men matte satte på mej onödigt koppel och släpade med mej.

Jag fick inte ens tänka tanken att närma mej huset med de snömängderna på väg

mot marken.

Hade de rasat och jag varit ivägen kanske det inte funnits nån svamphund sen.

Matte var glad för att jag väntade in henne och inte stack iväg på egen tass för

att göra fynd.

Fortsatte på vägen och hundlivet kändes ganska trist.

Blåst på alla bra fynd som säkert bara låg och väntade på mej.

Roade mej med att mörda stora snöklumpar istället.

Nåt måste jag ju fördriva tiden med.

Underbara ljuvliga töväder!

En spagrop som faktiskt nästan lever upp till sitt namn.

Tänkte inte lämna den, så underbart med vatten!

Men matte gick och som den ansvarskännande hund jag är så var det bäst att följa

med och hålla reda på henne.

Så kände min känsliga nos att djupt nere i snön fanns det något jag behövde.

Jag har varit på andra sidan snödrivan och grävt upp mitt fynd.

Matte hann aldrig få fram kameran medan jag kämpade i meterdjup snö och

över drivan tillsammans med fyndet.

Matte fattar inte vad det är jag har hittat.

Men vad har du nu fått tag på fick jag höra.

Sen började hon skratta och skratta ännu mer och tala om att jag är den mest

sanslösa hund som existerar.

Dagens fynd och dessutom är jag fullt övertygad om att Rudi och hans matte

har varit i min skog.

Läste hos honom igår hur hans matte höll på och klädde av sej i skogen.

Så det här är nog hennes jacka.

Hon har väl kastat kläder omkring sej även här.

Hel är den och verkar varm och skön, stickad och fodrad med fleece.

Jag vägrade överge mitt fynd.

Bar och släpade, kan upplysa om att blöt jacka som legat begravd i snön är tung.

Hade ett par kilometer hem men jag släpade.

När vi kom in i samhället så tittade människor lite underligt på mej.

Vadå, har de aldrig sett en hund släpa på en jacka förut?

Jag har ju en extrem näsa för det där med fynd.

Matte håller som bäst på och funderar på om det ska kunna nyttjas på något

bra sätt.

Tror inte att det är många som slår mej på tassarna i svampsök.

Men nu funderar hon på om det ska gå att lära mej att söka andra saker.

Nåt om att ha mera sysselsättning när det inte finns svamp och kunna ta tillvara

min otroliga förmåga att hitta saker.

I morgon så ska jag till människovalparna.

Jag och Oliver ska visst göra nånting som vi inte gjort tidigare.

Dessutom ska jag försöka få matte att kolla om Giah möjligen är på dejthumör

imorgon.

Usch, gillar inte alls detta.

Någon har lyckats väcka Kung Bore.

Dagen började bra tö och snön sjunker ihop.

Matte skjutsade inte mej nånstans idag utan jag fick gå en väg som jag inte gått på flera månader.

Såg för ett par dagar sen att den var plogad så den blev det idag.

Precis när man kommer in på den vägen så finns det en liten å.

Trevligt öppet vatten, självklart tänkte jag ta ett uppfriskande vårdopp.

Ska du inte alls sa matte, det är redan upptaget.

Jaha ett gäng änder.

Vattnet hade räckt åt oss alla och jag är ju inte ett dugg intresserad av jakt.

Förresten hade det varit trevligt med badsällskap.

Blev inget bad, fick motionera på vägen istället.

Hade en hel del att göra eftersom det var så länge sen jag var där.

Tänkte inspektera sjön.

Gav upp omgående, alldeles för djup snö.

Hoppas att både den och onödiga isen går och lägger sej nu.

Har en ytterligare en sjö där.

Tänkte gå och kolla om det skett ett under så den var isfri.

Trodde inte mina ögon när matte började pulsa i snön.

Överallt satt det såna här remsor.

Innebär att det finns fanns skyddsvärd natur och att skogen ska vara kvar.

Men en viss skogsägare (gissa vilken eländig inrättning) kan inte läsa eller ta hänsyn.

Sist jag var här fanns det skog.

Nu ser det ut så här.

Naturvård och hänsyn innebär inte att man hugger ner allt!

Fast ok de glömde ju några stackars tallar.

Det här är i alla fall positivt.

Snön har sjunkit så mycket att det bara är nån decimeter under träden.

Jag trodde att det fanns hopp om att jag snart skulle kunna gå alla bra stigar.

Här vid det märkliga jakttornet så hade de slutat ploga.

Jag kollade självklart efter fynd men det fanns inga bra.

Hittade faktiskt en pinne, de är ju hårdvaluta nu.

Älgarna och rådjuren behöver i alla fall inte svälta.

Fanns ingen utfodring åt mej och ensilage äter jag inte.

Det verkar vara lika äckligt som isbergssallad.

På väg tillbaka så hade jag tur.

Det blommade en korvbuske.

Längst ner här så finns det en film där jag rensar korvbusken.

Var inte alldeels enkelt eftersom den växte i en stor snödriva.

Lyssna gärma på hur mina stålkäftar smäller ibland.

Gick tillbaka hem efter att par timmar i skogen.

Det var då jag insåg att någon har väck Bore!

Helt plötsligt som snöade det!!!!!

Mängder med jättelika flingor.

Det ska inte snöa, det ska regna!

Sen har det snöat hela eftermiddan och det håller fortfarande på.

Gillar inte alls detta och den som väckt Bore ska jag bita hårt!