Ännu en bra hunddag.

I dag skulle jag jobba som Bombmurkelhund var det tänkt.

Åkte till Bäverbäcksskogen.

Hoppsan öppen vägbom det kan innebära både det ena och det andra oönskade.

Nåt måste vara fel för här hade minsann inte lappmöglet dött.

Tänk om det skulle vara kvar på arbetsplatsen också?

Spa är det i alla fall gott om överallt.

Alltså gjorde jag mängder med inapckningar.

Perfekt arbetsplatsen var alldeles utan hindrande lappmögel.

Nu ska jag jobba!

Snokade runt ganska länge, markerade att mycelet är aktivt på flera ställen men inga valpar födda.

Så där.

Kan med stolthet meddela att årets första Bombmurkla är markerad.

Dessutom ett alldeles perfekt exemplar som skulle passa i vilken svampbok som helst.

För er som inte vet så är Bombmurklan en av två svamparter som är fridlysta, den får alltså inte plockas.

Den saknar dessutom helt matvärde, men har ett stort värde då den indikerar skog med höga naturvärden.

Fynd av den ska alltid rapporteras till Skogsstyrelsen.

Nöjd med jobbet tänkte jag bada i Bäverbäcken.

Fick inte alls bada eftersom den har förvandlats till Bäverälven igen och var väldigt sström

Då planerade jag att gå ett par kilometer till och rulla med min privata tunna.

Nähä sa matte vi ska INTE gå till din tunna.

För jägaruslingarnas bilar stod lite längre bort och dom ville vi inte träffa.

Gick tillbaka till bilen.

Väl där insåg matte att det var tur att polisen inte stoppat oss på vägen eller nån tittat in i bilen.

Vadå, det är väl fullt normalt att åka runt med en spruta fylld med klar vätska placerad på passagerarsätet?

Hade nog räckt att nån hade luktat på sprutan för att de skulle smälla av.

Nästa stopp skogen med Bäversjön.

Nu skulle sprutan användas.

Så här använder man en spruta med ammoniak.

Sprutar det på en stackars ticka.

Medan det verkade så skulle jag gå en sväng.

Underbart sjövatten fanns att tillgå i Bäversjön och ännu mer onödig is hade dött.

Efter bad kan man alltid tillverka flis, har slitit med den här gamla trädstammen i flera år nu.

Egentligen är det perfekt för Bombmurklor även där.

Men det fanns inga, bara ett spöke som glömt att gå och lägga sej.

Nähä, inte blev tickan lila av ammoniaken inte.

Alltså är den ingen Lysticka.

Nån gång ska väl matte få reda på vad den är.

Närmaste jag kom den bäcken.

Förbjuden att använda den också på grund av för strömt vatten.

Äsch jag hade klarat av vattnet utan några som helst bekymmer.

Tog fram bollen som jag gömde sist.

Inget vilt djur hade hittat eller använt den.

Roade mej mycket innan det var dags att åka hem igen.

Resten av dagen har jag mest slappat och planerat för nya svamphundsjobb.