Med tanke på alla trevliga plusgrader så borde det finnas miljoner med spagropar nu.

Min päls är ju i akut behov av inpackningar.

Alltså gav jag mej ut och letade.

Vilda grisvägen ansåg jag vara bra för den syselsättningen eftersom det brukar finnas gott om såna

efter den.

Mycket positivt, sist när jag tänkte knuffa ner matte här så var det fullt med onödig is.

Nu hade den dött, men mina änder hade flyttat in så jag lät dom vara ifred där.

Bara att dra vidare och förhoppningsvis kunna nyttja alla som borde ha dykt upp nu.

Kollar ställe sjuttioelva eller nåt sånt.

Bara onödig is och lappmögel överallt, begriper ingenting, borde forsa vatten.

Jaha, där står min vägkon och är alldeles fastfrusen.

Av detta har jag lärt mej att inte förvara mina saker i diken när det blir kallt.

Hörru matte ta och gör nån nytta.

Skaffa fram en massa vatten till mej är väl det minsta jag kan begära.

Usch, det är bråttom.

I hagen stod minsann hästmonstret och blängde utsvultet efter mej.

Det var då verkligen på tiden!!!!!!

Jag har gått i många kilometer utan skymten av minsta lilla spa.

Fast det här fick jag gräva fram under lappmöglet.

Inte hade badsäsongen infunnit sej vid min andra sjö heller.

Detta är normalt en mycket bra badplats,

Kom ihåg att jag faktiskt gömt en röd dunk där för ganska länge sen.

Nu tänkte jag använda den, ggick inte den hade frusit fast.

Behöver tydligen ta hem alla mina fynd.

Fortsatte och konstaterade att Vilda grisvägen lever upp till sitt namn för det hade gått många

såna både på vägen och i skogen.

Här där jag skulle gå hade ingen gått på länge däremot.

Var länge sen jag passerade så jag hade mycket pyssel.

Så där jag kunde jobba.

Men det var bara 5 eller 6 vinterskivlingar på stubben och det räcker inte till macka.

Sen blev det väldigt underhållande.

Ser ni mej långt där nere?

Jag är en svart prick mitt i bilden.

Det är väldigt brant men jag sprang ner utan några som helst bekymmer, bara synd att jag inte tagit kameran från matte.

Hon skulle g ner todde hon.

Två steg så halkade hon och sen åkte hon på baken hela vägen ner!.

Tänk om jag haft kameran vilka bilder det hade kunnat bli, eller ännu bättre en film.

Fast utan ljud för hon lät förskräckligt illa under nedfärden.

Nu kommer jag visst inte att få gå där förrens det är barmark.

Så där, nu syns rälsen igen.

Det finns hopp!

Ännu mer hopp.

Dagens andra och absolut bästa spagrop, underbar var den.

Fast jag borde egentligen ha hittat flera tusn under min tre timmarsrunda.

Satsade på ån mellan sjöarna.

Nähä, inte ännu men snart.

Borde gå att simma nån av de närmaste dagarna tycker jag.

Välbehövligt.

En köttbullebuske blommade för fullt och jag var ganska hungrig.

Slukade alla.

Matte bara gnällde om att hon ville hem och sätta på sej torra byxor.

Tydligen hade hon blivit dyngsur av den snygga åkningen nerför backen.

Gick hem och slappade.

Resten av dgen har det inte hänt nåt av värde.