Svamphunden Sigges funderingar

Alla inlägg den 1 februari 2012

Av Sigge Svamphund - 1 februari 2012 18:33

Usch, den där griskylan är tillbaka, var inget skönt att göra morogontoalett.

När jag skulle gå min längre runda så var det "bara" tio otäcka minusgrader.

Egentligen så skulle jag ha gått här.

Men längre bort på vägen stod det en bil och grejade med en massa små träd som ska bli flis.

Alltså struntade vi i att gå där eftersom det kanske skulle komma fler bilar och då måste jag

ha onödigt koppel.

I stället så provade vi en annan väg som vi aldrig gått.

Alltid trevligt med nya vägar, gick en stund bara för att upptäcka att vägen tog slut vid en mobilmast.

Men det fanns en stig in i skogen så den tog vi.

Hade en hel del att pyssla med eftersom jag befann mej på nya ställen.

Bra skog!

Titta bakom mej, där är det minsann en liten sjö!

Tyvärr invaderad av onödiga isen, men bättre tider kommer väl och då ska den provsimmas.

Får inte finnas osimmade sjöar i mina skogar,

Ännu bättre.

Du ska INTE spaa när det är tio minus sa skitmatte och hoppade över bäcken.

Men tänk så det kan gå jag missbedömde alldeles avståndet när jag skulle över och "råkade" landa mitt i

bäcken och av bara farten så spaade jag lite till mattes förtvivlan.

Fortsatte i skogen, mycket bra skog.

Matte kom på att vi kan gå superbra rundor där när det blir bättre väder.

För inne i okända skogar då funkar ju det där lokalsinnet hur bra som helst. 

Det här kan vara superbra murkelskog när det blir dags för dom.

Jag kollade mest alla underbara spagropar som just nu är dolda under onödiga isen.

Efter att ha dragit runt ganska länge i skogen så kom jag ut på den lilla vägen igen.

Visst är jag fin?

Matte som inget begriper påstod att jag skulle ha gett sjutton i vattnet för pinnarna frös fast i pälsen.

Gjorde de inte alls, jag fick bort dom!

Så skulle vi tillbaka och tänk ibland går det snabbt.

På den timme vi var i skogen så hade de byggt upp flera hus och anlagt en ny gata.

Med andra ord, matte visste inte var vi var fast vi kom ut ungefär där vi gått in.

Det var det där med lokalsinnet, tänk om det var skog överallt då skulle jag slippa vara orolig för

att hon virrar bort sej.

Jag lyckades hitta en liten väg vid en åker och då kände matte igen sej.

Bra, hade inget lust att vara vilse. 

Bara det att där den slutade så skulle vi förbi en massa villor och ja ni kan ju tänka er resten........

Fanns en annan väg där så den tog vi, allt för att inte virra bland husen.

Men den där vägen tog slut här vid några korkade grindar.

Vi behövde inte vända för det fanns stig genom skogen och som vanligt visste matte helt plötsligt precis var

vi skulle hamna.

Var för övrigt en bra stig genom bra skog där jag säkertkan jobba mycket när svampen kommer.

Jodå jag kom ut här där alla spårvagnarna bor.

Enligt matte blir detta en väldigt bra runda, bara de ger sjutton i att bygga upp hus och anlägga gator

som förvirrar allt.

Gick hem och slappade.

Sen har jag ägnat en hel del tid åt att passa blodpuddingtorken, så fort matte närmat sej köket så

har jag varit där för att kolla.

Jo jag har fått ett par bitar alldeles nytorkad blodpudding, utsökt.

Nu trillar det ner en massa lappmögel ute så jag funderar på att gå i ide ihop med matte. 


  

Presentation

Fråga mig

52 besvarade frågor

Min gästbok

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29
<<< Februari 2012 >>>

Besöksstatistik

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS


Skapa flashcards