Idag hade matte den goda smaken att skjutsa mej till skogen.

Jag måste ju hålla koll på alla mina skogar så de är i bra ordning.

Perfekt jag skulle till Sagostigen och vidare för att inspektera min Sörmlandsledsetapp där.

Har inte varit där på minst en månad eller så.

Första biten innan skogen är hemsk.

Hästmonster och ett ovanligt elakt staket som klår upp oskyldiga hundar.

Jag höll mej alltså i skogskanten för att undgå staketet och inte bli monster mat.

Äntligen inne i riktiga skogen!

Hade akut behov av att uppsöka en gran efter vedermödorna med staket och hästmonster.

Min mage blir lite i olag av sånt.

Hade hur mycket som helst att kolla efter min långa frånvaro.

Ska inte alls gå så där lång tid mellan mina besök i mina skogar.

Min älskade bäck krävde massor med omsorg.

Kunde faktiskt ha varit mer vatten i den, men man kan inte få allt.

Självklart så jobbade jag massor.

Finns tonvis med trattkantareller, fick matte att plocka de största i alla fall.

Sen skulle matte läsa gästbok och kolla om det vandrat några, hade det inte, har varit för mycket jakt

för att vandrare ska våga sej ut.

Jag sysselsatte mej i min favoritspagrop.

Notera gärna det underbara gröna slemmet på vattenytan.

Doftade helt ljuvligt, bra kompensation eftersom vattnet i gropen minskar.

Så där, nu börjar min reflexväst se ut och dofta som den ska efter mattes idiotiska tilltag att tvätta

den.

Håll med om att den är snygg med alla fina lerstänk, synd att ni inte kan känna doften också.

Matte säjer nåt annat, men det är inget att bry sej om.

Fast jag såg till att matte blev sysselsatt med att titta på en massa såna här jordstjärnor.

Ingen matsvamp men indikerar skyddsvärd skog.

Den sällsynta solen visade sej hela förmiddan.

Till och med så mycket att den lyckades tränga ner i täta skogen.

Jag trodde att jag skulle få fortsätta till sjön för att simma bort mina inpackningar.

Nä sa matte ska du inte alls.

Fick gå till min bäck istället och skölja ur inpackningarna där.

Inte lika effektivt som en rejäl simtur men bättre än inget.

Människor har som sagt urusla nosar och inte är det mycket med deras syn heller.

Matte har stått bredvid granen och ropat på mej för hon trodde att jag försvunnit.

Ser väl alla att jag är under granen och markerar svamp!

Kan meddela att matte ansåg att jag kunde ha gett mej till känna när hon ropade.

Mina skogstimmar är slut.

Men jag tänker inte frivilligt passera ondsinta staketet och hästmonstren.

Skitmatte försöker släpa iväg mej i onödiga kopplet.

Där står de och ser hungriga ut.

Lilla hästmonstret är obetydligt större än Leonberger Cleo, men jag VET att det gärna äter svamphund.

Försökte ha väldigt bråttom.

Drog i mitt onödiga koppel medan matte envisades med att ta bild på klöver som blommar i november.

Kom i alla fall till tryggheten i min bil tillslut.

Åkte hem och slappade.

Specialbild till Ludde som jag läste inte vågade vara i sin soffa.

Så klart man som hund ska vara i sin soffa.

Här förbereder jag mitt slappande i soffan genom att lyfta bort en fullkomligt onödig kudde.

När den var borta sträckte jag ut mej och somnade så skönt.

Måste ha min skönhetssömn för i morgon då ska jag minsann dejta igen.