Dagen började alldeles som vanligt.

Matte vägrade att skjutsa mej till nån bra skog, skulle ut och åka sen fick jag bara höra.

Riktigt, riktigt dimmigt var det också.

Gick inte att se speciellt långt.

Drog runt ganska planlöst i en skogsbacke.

Roligaste fyndet var en gammal traig boll som jag lyckades gräva upp.

Hittade några få trattkantareller också men de ville inte tråkmatte ha.

Skulle gå hem igen.

Passerade en poliskontroll idag igen.

Trevlig polis som gillade mej.

Matte behövde varken blåsa eller visa körkort, antagligen för att vi gick och bilen var kvar hemma.

Sen var jag hemma och slappade ett tag.

Så var det dags att ut och åka.

Kände minsann igen vägen, där har jag inte åkt sen vilda jakten på tryffeln i slutet av augusti.

Stod en bil efter vägen och jag begrep att det nog skulle hända nåt trevligt.

Mycket trevligt för vid bilen fanns min bästa människovän svampexperten Klas Jaederfeldt.

Ännu bättre, jag fick minsann present, han bjöd mej på grisöra!!!

Hade absolut inte tid att äta upp det just då, var en massa annat att göra.

Skulle kollas i en av de där hagarna där det kan växa Stjärnhovstryffel.

Såna är det för sent för nu men det skulle tittas efter annan svamp.

Jag var mer intressserad av att titta på sjön Båven.

OBS Vanligtvis så lutar den inte, skitmatte klarade inte att hålla kameran rakt.

Det var lugnt och fridfullt ganska länge tills........................

Helt plötsligt så blev jag försedd med onödigt koppel.

Anade genast oråd, men trodde ju självklart att alla komonster gått hem till sina monsterhus för vintern.

Vidrigt!

Där står minsann ett ruggit monster och blänger hungrigt.

Han hade massor med lika äckliga kompisar och jag släpades mot min nära förestående död som monstermat.

Men på nåt underligt sätt, kanske hade det att göra med att jag försökte förvandla mej till förvuxen tax,

så klarade jag mej med livet i behåll.

Slapp onödiga kopplet igen när monstren var på säkerhetsavstånd.

Sån här korallticka skulle människorna titta på.

Fast de skulle nog ha tittat för ett par veckor sen, för de var alldeles för gamla.

Så här ser en fin korallticka ut.

Bilden stulen på nätet, foto Klas Jaederfeldt.

Bara för att jag snodde bilden ska jag nosa upp extra mycket mandelriskor till honom nästa år.

Svampen är sällsynt och växer vid foten av gamla ekar.

De kan bli jättestora.

Den är ätlig som ung och lär vara god.

Självklart så såg jag till att Klas hade sysselsättning med att kasta pinnar till mej.

Roade mej ganska mycket ett tag.

Nästa läskiga grej.

Vägrar att krypa under staketet eftersom det är ett sånt där lömskt som slår oskyldiga hundar.

Klättra över den här trätrappen är definitivt ingen höjdare.

Men antingen hade jag blivit kvar i monsterhagen eller fått snytingar av äckliga staketet.

Då tar man trappen.

Funderar på om den möjligen kan vara nån slags ny variant av hundfälla konstruerad av komonstren?

Dags att skiljas åt igen.

Men lite pinnkastning kan man väl i alla fall avsluta med.

Jodå, Klas är väldresserad så det blev lite mer kasta pinne.

När jag kom hem så smällde jag i mej grisörat.

Det var alldeles utsökt gott.

Imorgon ska jag dejta en brud som jag inte dejtat på evigheter.