Börjar med mitt lilla kalas.

Så här är det, i dag fyller min blogg FEM år!!!!!!!

Tänk nu har jag hållit på och bloggat i hela fem år, inte klokt vad tiden går.

Mycket har ju hänt under dessa år och massor med bloggkompisar har jag fått.

Utan alla er besökare vore ju inte bloggen om mitt eländiga hundliv nånting så

jag har bestämt mej för att bjuda er på lite gott.

Varesgod alla hundar, ni får korvar att smaska på.

Hoppas att de ska smaka.

På sista tiden har det börjat tassa runt bloggande katter här.

Jag gillar ju katter, ni är så välkomna och några av er har jag länkat till.

Katter gillar ju såna här små vithajar så er bjuder jag på såna.

Kan meddela att jag hade vissa bekymmer med fiskfobi matte och leta bilder på

såna där fiskar eller om det nu är vithajar.

Så finns det ju en del tvåbeningar också som hittar hit.

Ni får en massa svart trumpetsvamp att tillreda på valfritt sätt, matte behövde visst

bli av med ett eller annat ton med såna.

Hoppas nu att det jag bjuder er på ska smaka.

Medan ni äter så tänker jag tråka ut er med min hunddag.

Har inte hänt så väldigt mycket idag.

I morse fick jag följa med matte till Eskilstuna.

Fick äran att passa min bil och ett stort parkeringshus med hon var hos

människoveterinären och fick insidan fotograferad.

Fick passa bil och parkeringshus lite längre än planerat.

När matte var fotograferad så gick hon självklart vilse i jättelika människoveterinär-

huset. De hade visst byggt om nåt och då är hon borta.

När hon väl hittat ut, självklart inte där hon kom in så virrade hon bort sej i

parkeringshuset.

Tog visst en bra stund att hitta min bil och mej!

Undrar när hon ska lära sej att om det är mer än två gator, stora hus, flera korridorer

och sånt då behöver hon snitslad bana.

Tur att hon i alla fall alltid hittar i alla skogar, kända som okända.

När jag och bilen var återfunna så blev jag skjutsad till det där bra Djurgår´n.

Enda stället i Eskisltuna där vi hundar kan vara lösa och garanterat fritt från

skjutgalna jägare.

Hann bara sätta tassarna där så ansåg jag att det var dags att jobba.

Matte morrade så det ekade nog över hela Eskilstuna.

Jag tycker faktiskt att mina fyndade Svarta trumpeter är väldigt fina!!!!

Men jag fick henne att plocka dom.

Nosade upp en hel del till när jag ändå höll på.

Jag är ju van att ha människovalparna med mej när jag är på Djurgår´n, men idag

fick jag ju klara mej på egen tass.

Ägnade mej åt att kolla en massa som jag aldrig har tid med annars.

Hittade en del kantareller också.

Bra ställe, inga jägare och en massa jobb, sånt gillar jag.

Så mötte vi en en flock med hal¨v stora människovalpar.

Några var väldigt upphetsade och ett par stackare alldels livrädda och ledsna.

De hade minsann mött självaste Hälge bara en liten bit bort.

Matte försökte trösta de två som var så rädda med att Hälge var minst lika rädd

själv och att de hade ingenting att vara rädda för.

Hälge hade antagligen försökt söka skydd där för att inte bli skjuten av de där

blodtörstiga jägarna.

Det kom en lärare, som också sett Hälge, och tog hand om alla människovalparna.

Jag fortsatte med alla mina viktiga hundgöromål och matte spanade efter Hälge

som inte syntes till.

Inte hade han gömt sej här i alla fall.

Annars borde ju en koja vara bra tyckte jag.

Skitmatte förbjöd mej att låna nån av alla bra pinnar som fanns där.

Hittade sån här oxtungsvamp på ett träd.

Ganska sälsynt växer på gamla ekar.

Man kan äta den, skiva och steka som biff men de här får sitta kvar för matte

ville inte ha dom.

Letade upp lite mer annan svamp innan matte påstod att det var dags att åka hem.

Fick passa min bil igen medan det handlades nåt.

Hemma igen så skulle jag ju ha min livsviktiga Dentastix.

Matte tog fram en och la på kanten av soffbordet, mycket viktigt att den läggs på

samma ställe varje dag.

Bara det att jag råkade titta på nåt annat en halv sekund och det räckte.

Min Dentastix var borta!!!!!

Eller jag såg hur den satt i munnen på kattvalps Loke som blixtsnabbt försvann

under min fåtölj med den.

Jag försökte nå kattvalpseländet under fåtöljen, matte skrattade så tårarna rann och

glömde alldeles ta bilder på jakten.

Dentastixdramat är över.

Matte fick tag på MIN Denastix och Loke blev blåst.

Titta så oskyldig han ser ut eländet!!!!

Fast han har Askur alldeles bredvid sej som livvvakt. 

Hade vissa planer på att sälja honom för en Frolic eller så, men då hade ju Askur 

troligen strimlat mej.

Alltså får Askur behålla sin älskade kattvalp under förutsättning att mina heliga

Dentastix aldrig mer försvinner!!!