Ytterligare en bra dag tillsammans med Nora.

Hämtade henne och så åkte vi.

Idag hade jag nämligen bestämt att jag skulle visa henne att jag är en hårt

arbetande hund.

Som de flesta av er vet så jobbar jag ju hårt som fyrbent etappledare på

Sörmlandsleden etapperna 22 och 22:2.

På väg till min långa etapp så såg jag hästmonster i en hage som jag självklart skällde ut.

Hästarna alltå inte hagen

Matte påstod som vanligt att jag är sällsynt larvig och att jag inte ska överföra min fobi på Nora.

Jag har ingen fobi!

Hästmonster äter hundar och det måste Nora informeras om, så hon inte slutar

som monstermat.

Först var vi tvugna att gå i onödiga koppel tills vi var på säkerhetsavstånd från

stora vägen. Jag kan ju det där, men Nora har ju aldrig varit med där men det blev

bara en kort bit innan vi var på fria tassar igen.

Jaha detta ska förställa Sörmlandsleden.

Bara en massa äcklig snö.

Men inne i skogen där var det minsann barmark.

Mycket trevligt.

Jag hittade tunnan jag gömde sist det var barmark där och roade mej ordentligt

en stund.

Sen var jag tvungen att visa nora en massa annat viktigt medan matte var tråkig

och skrapade kåda från granstammar.

Ute på Sörmlandsleden igen.

Full vinter, men jag berättade om alla mina viktiga uppdrag som fyrbent

etappledare.

Som sånt här.

Gräva fram trevliga spagropar.

Också ett viktigt arbete, ta bort isen.

Om det skulle vandra nån spaintresserad hund så måste det ju vara perfekt

skick.

Det var en gång en Sörmlandsled.

Var glada att ni inte hörde vad matte fick ur sej.

Nånstans bland ris och lera ska det finnas en stig, eller den finns inte längre.

Mycket jobb väntar för mej och matte och Nora får nog också ge en hjälpande

tass.

Skogsbolaget är skyldiga att återställa, men det brukar de alltid "glömma".

Detta var en gång också bara en stig.

Nu kommer det att bli bottenlös lera och miljoner med nerkörda små björkar som

någon, läs jag och matte, måste ta bort.

Inte en endaste markeringsstolpe fanns kvar heller.

Hårda tider väntar när snön är borta.

Vi drabbades av onödiga koppel igen.

De höll på och körde ut timmer med en jättelik maskin så för vår säkerhet var

det koppeltvång en stund.

Gick en annan väg en liten bit innan vi var på leden igen.

Här brukar matte parkera min bil när jag ska jobba på leden.

Men det lär dröja en stund innan vi kan ställa den där.

Tog med Nora på leden igen och fortsatte berätta om mitt viktiga jobb.

Hon måste ju veta att hon umgås med en hårt arbetande karl med viktiga uppdrag.

Passade på att visa var det kan finnas kantareller.

Skitmatte påstod att jag överdrev. det finns inga såna nu.

Var ju tvungen att kolla ifall nån hade övervintrat, men det var tomt.

För övrigt så sa matte en massa underliga ord igen.

I skogen är snön djup, så djup att på många ställen så räckte den henne över

knäna.

Har gav hon definitivt upp.

Om det inte varit så djup snö så skulle jag fått visa jägarnas tillhåll jaktstugan

för Nora.

Men så långt gick det inte att gå.

Fast om ett par veckor tror matte att vi äntligen kommer att kunna hämta

gästbokspapper och sånt.

Jag hittade ett jättespa så jag och Nora tog några gemensamma spaomgångar.

Mycket trevligt att få sköta pälsen ordentligt.

Nora uppskattade verkligen att få spaa ihop med mej.

Vände tillbaka samma väg.

Jag kände egentligen för att visa fler bra vägar men matte vägrade med

hänvisning till snön.

Ja, ja kommer fler gånger.

Istället körde vi en skoj brottningsmatch.

Tillabak till min bil så tog vi vägen för att undvika skogsmaskinen.

Trevligt med mjuk lerig grusväg under tassarna.

Så till sist.

Se och njut alla ni som tycker att Nora är snygg.

Men kom ihåg att hon är MIN så ................. se men inte röra!