Göra morgontoalett i 25 minusgrader är inte skönt!

Blev en snabb sån, och tillbaka in igen.

Slappade i väntan på att solen skulle värma i alla fall lite.

Jo, efter ett par timmar så var det något bättre så jag kunde gå ut en stund.

Gick till sjön och var en sväng ut på isen.

Fick inte gå över hela sjön så det blev andra vägar.

Inne i skuggan var det fortfarande griskallt.

Jag försökte ta stigar i skogen men matte vägrade.

Inte blev det nån långrunda heller utan jag var snart tillbaka hemma och gjorde

just ingenting.

Men så skulle jag ut igen,

Gick en bit så stannade matte.

Blev tillsagd att vänta för snart skulle det bli kul.

Titta där borta kommer hon!!!

Åh vad jag blev glad.

Dejt med Nora igen!

Tyvärr så blev det ingen bild på när hon tog mitt onödiga koppel i munnen och

gick iväg med mej.

Nora hade sin ena människovalp med sej så jag busade med henne också.

Människovalpar är trevliga.

Här har Nora passat på att sno min pinne medan jag är upptagen.

Syns dåligt på bilden, men jag snodde tillbaka den, i alla fall en stund.

Vi hade som vanligt massor med skoj.

Tog en massa rejs i djupsnön också.

Tänk när den är borta, vad mycket bra stigar jag ska visa henne.

Vi fick leta korv också.

Nora gillar mat och matte har aldrig sett nån hitta alla korvbitar så snabbt som hon.

Bra pinnen bara försvann spårlöst, men det går lika bra med snökockor.

Ännu bättre med människovalp som är villig att kasta den.

Mycket bus blev det.

Tillbaka mot bebyggelsen och vi har drabbats av onödiga koppel.

Då kom vi på att vi faktiskt inte hade brottats på hela promenaden.

Enligt människorna kunde vi ha ägnat oss åt detta medan vi var lösa.

Men vi hade ju så mycket annat att göra då!

Blev bara en kort och intensiv brottning som dessutom var ganska trasslig.

Så påstod människorna att det var dags att skiljas åt.

Dumt mänskligt påfund, vi hade inte alls umgåtts färdigt!

Där försvinner hon i fjärran, medan jag brutalt släpas åt motsatt håll!

Jag är kääääär och vill inte alls skiljas från henne!

Hörde att vi ska få träffas igen om alldeles för många dagar.

Matte säjer att det är bara en vecka kvar sen kommer hon att följa med mej ut

på min långrunda nästan jämnt.

Vad hjälper det när jag ville fortsätta att umgås nu?

Gick hem och deppade.

Människor ska faktiskt inte lägga sej i vårt hundliga umgänge!

Usch, griskylan är verkligen här igen.

Min morgontoalett var hm, uppfriskande i drygt 20 minus.

Behöver jag tala om att den var kort och intensiv?

Gick hem och slappade medan jag väntade på att det skulle bli lite drägligare ute.

Tog tid, men när det "bara" var minus 10 i solen så var det läge att vistas ute

lite längre.

Efter diverse vanliga hundgöromål så kände jag för ett spa.

Ska faktiskt vara ett ljuvligt lerigt här.

Men trots att jag letade ordentligt så fanns det inte ett spår av vatten.

Fortsatte och hamnade vid närmaste sjön.

Ute på ön så kände jag för att jobba.

Grävde fram den gamla blomkålssvampen och förväntade mej belöning.

Jodå, jag fick faktiskt godis.

Fast helst av allt så skulle jag vilja jobba som murkelhund nu, det är dags anser jag.

Kylan gjorde att jag fick sånt där vitt skägg igen.

Personligen anser jag att jag är snyggast utan skägg.

Gå runt hela sjön var det alldeles för kallt för enligt matte.

Alltså bestämde jag att vi skulle gå på isen.

Jo hon följde faktiskt med alldeles frivilligt.

Tandpetaren som jag fyndade sist låg precis där jag hade gömt den.

Hade mycket skoj med den ett tag innan jag gömde den på ett annat ställe.

Skulle det bli islossning får jag väl simma och hämta den.

Här syns det nästan på bilden hur kallt det var.

Den lilla ön är alldeles full med rimfrost.

Det här är min badudde sedd från sjön.

Runt den har jag mängder med bra badplatser, det var ju för övrigt på den Pacos

matte höll på att gå vilse igår.

Nu är det kallt för till och med förbjudna sjöspagropen har frusit.

Den brukar alltid vara öppen.

Gick hem och slappade och drömde...........

Drömde om sånt här.

Här sitter jag vid Krokodilsjön och ska strax kasta mej i och simma.

Undrar om det dröjer länge innan det blir så här ute?

Var det definitivt inte på eftermiddagsrundan för då blåste det också.

Just nu är det 18 äckliga minusgrader så min sista runda innan natten lär bli

kort och intensiv.

Äsch, ni får klara er utan nån bra rubrik idag.

Kom inte på nån.

Blev inte min vanliga långa skogsrunda på förmiddan.

Visst jag fick åka med min bil men hamnade i tråkhålan Flen.

Passade bilen medan matte handlade nån mänsklig tråkmat, inget gott till mej

inte.

På väg hem så var det visst meningen att matte skulle ha fortsatt en bit så

kunde jag ha besökt Gröna männenskogen.

Men virrkärringen glömde självklart bort det.

Blev en sväng i närmaste skogen hemma istället.

Hände inga skoj saker där, tur det för skitmatte hade glömt kameran.

Ägnade mej bara åt mina vanliga hundgöromål.

Gick hem och slappade ett tag.

Så fick jag frågan om jag ville gå till Pasco.

Blev utskrattad, för när jag hörde ordet Pasco så hämtade jag min gris och

började busa med den.

Matte funderade på om jag jämnställer min kompis med en gris.

Alltså i min värld så innebär gå till Pasco att jag ska busa med HANS gris.

Hittade den omgående.

Pasco hade inte ätit upp sin mat så jag gjorde slut på den.

Den ska ju inte ligga i skålen och bli gammal.

När människorna hade fikat och ägnat sej åt sitt tråkprat så gick vi ut.

Vi fick välja väg själva så det blev runt badudden.

Behövde ju kolla om det kanske var lokal sommar där nånstans.

Dåligt med pinnar så jag tillverkade en av nedhängande grenar.

Pasco gjorde en arbetsinsats och röjde vi en av våra badplatser.

Lika bra att passa på medan onödiga isen håller.

Ska inte ligga en massa grenar och skräpa i vattnet när badsäsongen kommer.

Sist så snodde ju Pasco min pinne.

Men idag lyckdes jag faktiskt sno hans.

Nån rättvisa ska det i alla fall vara!

Ungefär nu så fick Pascos matte för sej att hon gått vilse!

Rätt stig var inte upptrampad och då hittade inte hon och matte höll på att

skratta på sej.

På badudden är det alldeles omöjligt att gå vilse, för övrigt är det lättatst att hitta

i skogen.

Tur att jag och matte var med för annars hade väl Pasco med matte virrat runt där

fortfarande.

Som vanligt har allt trevligt ett slut.

Pasco med matte försvinner in i sitt hus och jag är ensam kvar.

Ja, ja jag hade i alla fall skoj medan det pågick så jag kunde gå hem.

Hoppas att jag kommer till en ordentlig skog i morgon.

Blev inte skjutsad till nån skog idag.

Enligt matte så har vi utnyttjat de få vägar som är plogade så vi skulle leta

efter upptrampade stigar i hemma skogarna.

Började med stigen som följer sjön.

Titta här, det är skoterspår på isen.

Då borde den vara hållbar.

Som sagt inget komonster på isen, men undret skedde för matte befinner sej flera

meter ut på den.

Visst jag fördrar sjöar utan onödig is så jag kan simma, men nu bestämde jag mej

för att kolla lite mer på sjön.

Som här, jag ska bara bort till ön och uppsöka en gran.

Det är dåligt med såna på isen.

Matte vrålade nåt om att jag skulle komma för tänk om inte isen höll.

Gjorde den visst.

Nångång hade det varit ett sånt där trevligt pimpelhål här.

Jag grävde förtvivlat utan att hitta minsta gnutta vatten.

På en av de små öarna så hittade jag en samling med rejäla pinnar.

Såna är ju också sällsynta på isen.

Fick med mej en lagom stor tandpetare som jag hade mycket skoj  med.

Bry er inte om fula skuggan av matte som syns på var o varannan bild.

Här drog matte en lättnadens suck.

Vi har gått långt på isen och nu är vi nära ön, dessutom är det myrmark där så

matte slapp vinterbada vilket hon hela tiden trodde att hon skulle göra.

Fast mark under tassarna och jag passade på att kolla om det fanns nåt skoj

vid skärmskyddet.

Gjorde det inte, hittade bara en plankbit.

Blev ju inget av med att leta upptrampade stigar i skogen så det blev vanliga

vägen tillbaka.

Fast här ansåg jag att vi skulle ta en stig genom skogen.

Skitmatte vägrade, hon tänkte inte alls klättra över snödrivor och pulsa i en

massa snö.

Blev alltså plogade vägen.

Tillbaka i bebyggda trakter och försedd med onödigt koppel.

Jag och matte har helt olika åsikter om väg.

Hon skulle åt ett håll medan jag ansåg att jag skulle gå till Nora.

Tyvärr vann matte!

Fick bara höra att vi minsann kommer att träffas snart igen så jag behövde inte

alls åt det hållet.

Skitmatte begriper inte hur det är att vara hund och kär!!!!

Ganska häftigt.

Någon eller några har trampat upp två hjärtan i snön.

Antagligen gjort till den där hjärtdagen i måndags.

Så en helt annan sak.

Ni vet lydilitykursen på Sagostigen 16-17 april.

På grund av ett sent återbud så finns det EN PLATS ledig.

Information och möjlighet att anmäla finns här hos Marie Hundtränare.

Hon kommer ju enda från Skåne för att lära oss hundar en massa skoj saker.

Häng på och ta sista platsen!!!!!

Haft en synnerligen vanlig hunddag.

Morgontoalett, en stunds slappande och så skulle jag på längre runda.

Blev skjutsad till skogen med Vithajssjön, var ett tag sen jag var där.

Snödrivorna är äckligt höga, jag försvinner nästan bakom dom.

För övrigt var självklart spagropen också försvunnen.

Börjar bli orolig, jag fyller år om exakt två veckor och då vill jag ha en massa

spagropar i present.

Inte är det enkelt att komma in under granar heller, klättra i snödrivor för

att sen nästan drunkna i snö innan jag är under granen.

Inte hade det varit islossning på Vithajssjön heller.

Jag vill simma!!

Sist jag var här så fyndade jag ju en vattenkanna.

Den som tittar noga kan se min svans till höger om granen.

Letade nya fynd till mattes förtvivlan.

Turen var med mej.

En svart dunk, har inte fyndat nån svart tidigare så det kändes mycket bra.

Kom på att när Nora börjar följa med mej så måste jag hålla fyndkurser med henne.

För att inte tala om tunnrullning, båda är mycket viktiga hundkunskaper.

Självklart fick jag inte ta med mej dunken för skitmatte.

Vägen till Skattkistesjön var inte att tänka på.

Jag höll på att drunkna i snön.

Har inte varit vid Skattkistesjön på hela vintern så det är dags att äckelsnön tar

och försvinner, har nog en del att göra där.

Kolla berget, undrar om det är en ny istid på gång?

Förbaskade snö!

Jag sitter fast i en sån där driva, fick jobba hårt för att komma loss.

Slut på det roliga, eller i alla fall plogad väg.

Irriterande detta att inte komma fram som jag vill.

Det finns en bra väg här också men den gick inte att gå.

Fast jag vet att det finns nåt under snön.

Jo då med lite jobb så lyckades jag gräva fram en grankotte.

Eftersom plogningen tog slut så var det bara att vända och gå tillbaka.

Hände inga speciella saker förrens jag nådde Vithajssjön igen.......

Nu har jag bekymmer.

Har lyckats gräva fram vattenkannan jag fyndade förra gången och så ligger

dunken där också.

Vattenkannan vann!

Hade skoj med den en stund innan matte satte stopp för det.

Dåliga ursäkten att hon frös för att det blåste såna där med horn och bockfot.

Ja, ja jag vet ju att jag kommer till Vithajssjn igen och då..............

Hem och slappade.

När jag gick ut på eftermiddan så kände jag för sällskap.

Passerade både hos Dolly och sen hos Ollie utan att träffa nån av dom.

Men så var turen med mej för Jolina var ute och busade.

Hade skopj tillsammans med henne ett tag, men matte hade självklart kameran hemma.

Den ska alltid vara med så det kan tas bilder på vad jag har för mej!

Fortfarande kallt men värsta griskylan verkar ha lagt sej.

Fick en mycket trevlig överraskning idag.

Skulle ut och åka med min bil.

Förstod ju att jag skulle till nån av mina bra skogar.

Men på väg dit så stannade matte.

Då kom Nora och hennes matte för de skulle följa med mej till skogen.

De två gånger vi dejtat har vi ju hållit på att busa livet ur oss.

Matte hade fått en massa bra tips av Marie Hundtränare om hur det skulle

sättas stopp för alltför intensivt busande.

Nu skulle det minsann testas, trodde matte...........

Vi hamnade i Gröna männenskogen.

Nora har aldrig varit där så jag hade mycket att visa henne.

En gång var det här min väldigt bra pinne, men så ville Nora ha den och jag är

ju gentlehund.

Jag fick hålla mej till en liten skitpinne istället.

Nora gömde den bra pinnen ordentligt.

När vi passerade första Gröna husen så visade jag vinterdasset.

Det är en mycket viktig hundkunskap, allra helst om snöäcklet ska fortsätta

ligga kvar.

Jag syns som en svart skugga under huset.

Det här skulle ha blivit en snygg bild på två snygga hundar.

Men matte råkade visst ha en hand i fickan, då tror Nora att det är godis på g.

Jag fortsatte att visa en massa intressanta hundsaker för henne.

Som här är det brukar vara utmärkt spa och ibland chans till skuminpackningar.

Idag var det tyvärr bara äckelsnö och onödig is.

Men jag talade i alla fall om hur bra det brukar vara.

Nu hade vi gått ganska långt och skoj hade vi men inget hysteriskt busande.

Helt plötsligt så drabbades vi av onödiga koppel och fick passa Noras matte.

Hon var väldigt lättpassad.

När vi passat klart så fanns det två blommande korvbuskar.

Jag rensade min snabbare än blixten.

Nora som aldrig hade sett såna förut fattade ingenting.

Alltså rensade jag hennes också, korv har ju extremt kort hållbarhet.

Här har vi kommit på att det växer korv i mattes fickor.

Generöst för vi fick varsin korv.

Mycket gott och inte blev vi osams heller.

Fortfarande skötte vi oss utan hysteriskt busande.

Jag gjorde mitt bästa för att skaffa fram en spagrop.

Tänkte att vi kunde ha tagit ett gemensamt spa.

Gick inte, alldeles för mycket onödig is.

Så på väg tillbaka till bilen så kom vi plötsligt på att vi inte brottats nåt.

Här håller Nora på och slänger mej i backen.

Så rullade vi runt i en snödriva också.

Blev bara kort och intensivt busande under några minuter sen återgick vi till

andra viktiga saker.

Människorna var så glada för att vi skötte oss så bra.

Det är nämligen så här att Noras matte ska vara borta många timmar varje dag

under ett par månader.

Då ska Nora få följa med mej på  min dagliga skogsrunda och då håller det ju inte

med hysteriskt busande hela tiden.

Nu behövde ju inte matte ta till alla bra tips för att lugna ner oss.

Jag har ju så mycket att visa Nora så är vi i mina skogar då har vi fullt upp

i alla fall.

Efter ett par timmar i skogen så skjutsade vi hem Nora och hennes matte.

Jag slängde mej ur bilen där och tänkte fortsätta umgås vilket jag inte fick

för skitmatte.

Åkte hem och slappade, har ägnat en del tid åt att planera för alla andra bra

ställen jag ska visa Nora.

Vi kommer säkert att få mycket underhållande rundor framöver.

Brrrrrrrr, ännu mer griskyla i natt 22 äckliga minusgrader.

Morgontoalett i 18 minus, då går det ganska fort.

Men det blev "varmare" ganska snabbt som tur var.

Först tänkte matte vara tråkig och inte skjutsa mej nånstans.

Men så kom hon på att hon skulle använda min bil senare så den grävdes fram

under en massa snö.

Matte svor innan den var av med all snö, jag satt i mitt baksätet och funderade

på vilken trevlig skog jag skulle hamna i.

Hamnade i Bäverbäckskogen.

Trevligt för jag har inte vari i den på ett tag.

Började med att leta spa, gick inget bra för det som syns på bilden är täckt av

onödiga isen.

Dessutom hade jag onödiga kopplet för matte hörde röster.

Ja alltså nog för att hon är knäpp men det var folk längre fram så det var riktiga

röster.

Trevliga typer som busade med mej, de jobbade med nåt i skogen och hade rast

just då.

Blev bjuden på macka av en av dom.

Sist jag var i den skogen fanns det spa här.

Letade förtvivlat men inte ett spår.

Matte hann inte sätta på mej onödiga kopplet innan Bäverbäcken.

Men jag skötte mej, det var väldigt frestande,men jag hörde så mycket hot att

jag inte vågade.

Tänkte kolla om det fanns möjlighet till tunnrullning vid ett hus.

Gav upp alldeles för mycket snö och tunnan såg jag inte ens.

Den här vägen har jag inte gått på ett par månader, men det blev inte den idag.

Djup snö och bara spår av Hälge, den får vänta ett tag.

Passerade hos Lotta och fick beröm.

Jag gjorde inte ett enda försök att kolla efter saker att "låna".

Gick inte att rulla tunna där heller eftersom det var snödrivor ivägen.

Depp, undrar om snön tänker försvinna.

Jag står upp och har snö till magen, dessutom ska det växa murklor här.

Dröjer nog innan jag kan jobba igen.

Vet ni vem som gått här?

Stora kisse Lo.

Just de här spåren är inte alls långt från det ställe där jag och matte hade

förmånen att få sett et förra vintern.

Tydligen bor Lo kvar.

Gick tillbaka och matte upptäckte nåt mycket trevligt.

Hon såg takdropp på ett av Lottas hus.

Det skulle ha fotograferats men då var kamerabatteriet dött.

Det finns alltså hopp trots griskylan.

Åkte hem och slappade.

Gick ut för eftermiddagsrundan.

Jag hör honom och bara väntar på att dörren ska öppnas.

Sitter utanför Pascos dörr.

In kom jag och människorna ägnade sej åt fika och mänskligt tråkprat.

Jag letade reda på Pascos gris och försökte smöra för hans matte.

Hade ingen större framgång.

Vi tog en ordentlig runda tillsammans.

Jag hade en jättebra pinne som Pasco snodde.

Här har han gömt den för mej.

Borde lära mej att inte låna ut mina viktiga tillhörigheter.

Efter Pascoumgänget har jag slappat.

Fick passa huset en stund också.

Matte åkte iväg för att mata Schäfer med mitt godis.

Jo, hon påstår att hon åker till Bokbussen men jag vet att hon minsann träffar

en schäfer som får mitt godis.

Griskylan är verkligen tillbaka igen.

20 vidriga minusgrader inatt, äckligt är det!

När jag gjorde morgontoalett så kände jag för sällskap men mötte inte en endaste hund.

Slappade ett tag innan det var dags för en längre runda.

Matte vägrade fortfarande skotta fram bilen så jag blev inte skjutsad nånstans.

Passerade trevliga ån som har öppet vatten.

Men jag satt ju fast i onödiga kopplet så jag fick inte en chans att bada.

Matte påstod att vid 10 minus ska man inte bada.

Ska jag visst, det är bara badkrukan som inget begriper!

Försökte få med mej matte upp i skogen.

I dag var det faktiskt upptrampat så hon följde med.

Men säj den lycka som varar, strax bakom mej tog det slut.

Skitmatte vägrade trampa upp mer åt mej så det var bara att vända.

Nästan samma väg tillbaka och nu skulle vi leta efter nåt annat ställe där jag

skulle kunna vara utan onödigt koppel ett tag.

Men då hände det........

Jag gick förbi där min senaste brud Nora bor.

Nu blev det väldigt trevligt.

Titta vem som kom ut och ville dejta!!

Visst är hon snygg?

Massor med skoj bus blev det.

Inte nog med Nora, hon har en storasyster som heter Maja.

Hon är gammal och stel, men jag har ju en ofantlig dragningskraft på brudar

så hon var med och busade.

Som om det inte räckte med två brudar, det finns människovalpar där också.

Perfekta att busa med.

Nora gillar när jag slänger ner henne i snön.

Gjorde det några miljoner med gånger.

Som här, riktigt platta till henne, men hon är lika fort uppe och sugen på mer bus.

Enda bilden där vi lyckades fastna alla tre och nästan hela människovalpen.

Maja orkade inte så länge men jag och Nora vi gav järnet länge.

Funderar på om jag ska ta en grankotte i munnen och fria till Nora, för jag är

ganska kär i henne.

Sommarbröllop om hon svarar ja hade jag tänkt mej.

Men allt roligt har ett slut.

Nora var trött och jag var trött.

Jag var så trött att jag satt under en korkek, menar tall, och knappt orkade resa mej.

Slutade med att människorna började bli oroliga för mej.

Rädda för att jag gjort mej illa och en massa annat mänskligt tjafs.

Slutade med att Noras matte skjutsade oss hem så jag skulle slippa gå ett par

kilometer.

Ska be att få tala om att det minsann inte alls är nåt fel på mej!

Matte höll på och klämde och kände på mej när jag kommit hem och funderade

på allt möjligt.

Jag var faktiskt bara trött.

Undrar hur hon skulle må om hon dejtade två karlar på samma gång plus busade

med en människovalp?

Antagligen skulle hon inte kliva ur sängen på 14 dagar eller så.

Jag drack en massa vatten och sen sov jag.

När det var dags för eftermiddagsrunda så var jag mitt vanliga jag igen.

Tar faktiskt på krafterna att ha väldigt skoj med snygga brudar.