Göra morgontoalett i 25 minusgrader är inte skönt!

Blev en snabb sån, och tillbaka in igen.

Slappade i väntan på att solen skulle värma i alla fall lite.

Jo, efter ett par timmar så var det något bättre så jag kunde gå ut en stund.

Gick till sjön och var en sväng ut på isen.

Fick inte gå över hela sjön så det blev andra vägar.

Inne i skuggan var det fortfarande griskallt.

Jag försökte ta stigar i skogen men matte vägrade.

Inte blev det nån långrunda heller utan jag var snart tillbaka hemma och gjorde

just ingenting.

Men så skulle jag ut igen,

Gick en bit så stannade matte.

Blev tillsagd att vänta för snart skulle det bli kul.

Titta där borta kommer hon!!!

Åh vad jag blev glad.

Dejt med Nora igen!

Tyvärr så blev det ingen bild på när hon tog mitt onödiga koppel i munnen och

gick iväg med mej.

Nora hade sin ena människovalp med sej så jag busade med henne också.

Människovalpar är trevliga.

Här har Nora passat på att sno min pinne medan jag är upptagen.

Syns dåligt på bilden, men jag snodde tillbaka den, i alla fall en stund.

Vi hade som vanligt massor med skoj.

Tog en massa rejs i djupsnön också.

Tänk när den är borta, vad mycket bra stigar jag ska visa henne.

Vi fick leta korv också.

Nora gillar mat och matte har aldrig sett nån hitta alla korvbitar så snabbt som hon.

Bra pinnen bara försvann spårlöst, men det går lika bra med snökockor.

Ännu bättre med människovalp som är villig att kasta den.

Mycket bus blev det.

Tillbaka mot bebyggelsen och vi har drabbats av onödiga koppel.

Då kom vi på att vi faktiskt inte hade brottats på hela promenaden.

Enligt människorna kunde vi ha ägnat oss åt detta medan vi var lösa.

Men vi hade ju så mycket annat att göra då!

Blev bara en kort och intensiv brottning som dessutom var ganska trasslig.

Så påstod människorna att det var dags att skiljas åt.

Dumt mänskligt påfund, vi hade inte alls umgåtts färdigt!

Där försvinner hon i fjärran, medan jag brutalt släpas åt motsatt håll!

Jag är kääääär och vill inte alls skiljas från henne!

Hörde att vi ska få träffas igen om alldeles för många dagar.

Matte säjer att det är bara en vecka kvar sen kommer hon att följa med mej ut

på min långrunda nästan jämnt.

Vad hjälper det när jag ville fortsätta att umgås nu?

Gick hem och deppade.

Människor ska faktiskt inte lägga sej i vårt hundliga umgänge!