Har tagit det ganska lugnt idag.

Matte ansåg att jag hade så mycket att göra igår så jag skulle inte skadas av

en lugn dag.

I alla fall så hade hon den goda smaken att skjutsa mej till Bäverbäcksskogen.

Inget bra alls.

Här ska det vara ett ljuvligt spadike men det är alldeles borta.

Bara skit med Bäverbäcken också.

Allra första gången som jag är med om att det inte går att simma i den.

Någon har stulit vattnet för mej, eller så har Bäver byggt nåt som hindrar vattnet.

Fast jag träffade faktiskt Lotta och hennes matte en snabbis vid Bäverbäcken.

Gjorde ett försök att få åka med i Lottas bil, men misslyckades.

Inte ens pinnen som jag lagt i bilen ville de ha.

Nåt om blött och smutsigt.

Begriper ingenting jag..................

Men titta här!!!!!!

Min vita vattenkanna är tillbaka.

Fast som vanligt blev det kortvarig lycka.

Men vad gör det att matte snodde vattenkannan......................

Jag hittade tunnan istället.

Ägnade massor med tid åt tunnrullning.

Jag vidhåller att det är en helt underbar hobby som fler hundar borde

ägna sej åt.

Eftersom jag visste att matte tänkte sno tunnan så försökte jag gömma den.

Tyvärr syns blå tunnor alldeles för bra i grönt gräs så jag blev av med den.

Tröstade mej med ett spadike som faktiskt hade vatten kvar.

När jag passerade Lottas hus tänkte jag ägna mej åt mer tunnrullning.

Misslyckades.

Alla tunnor var fulla med vatten så jag rådde inte på dom.

Funderade lite på nån av de här.

Men nä, jag vill ha rejäla doningar så de fick vara ifred idag.

Testade en ny form av utsmyckning och tycker själv att jag blev väldigt fin.

Försökte få matte att inse att vi skulle gå till en av sjöarna långt bort i skogen.

Hon vägrade. påstod att det började vara så kvav luft att det skulle bli för långt.

Letade efter flera spagropar men många ser ut så här.

Nästan inget vatten kvar.

Jag har alltså allvarliga bekymmer med mitt vatten.

Behövs massor med hälsovådligt regn så jag kan sköta pälsen.

Efter skogen så var jag hemma och slappade, eller jag känner också av den där

konstiga kvava luften och blir trött av den.

Eftermiddagsrunda och innan bilden togs så hade jag suttit nedanför Pascos

hus och hoppats på att han skulle komma ut.

Till slut lyckades jag släpa med mej matte så hon knackade på hans dörr.

Hade tur för Pasco var hemma och skulle gå ut.

Både jag och Pasco gjorde allt för att få våra tröga mattar att begripa att de

skulle gå till sjön med oss.

Nä ingen framgång alls.

Blev bara tråkpromenad i onödiga koppel med människor som gnällde om kvavt,

huvudvärk och orka ingenting.

Ingen som helst uthållighet hos människosläktet.

Kom faktiskt lite hälsovådligt regn när jag kommit hem och matte bara längtar efter

att Åskar ska komma på ett långvarigt besök.