..............ha legat kvar under mattes säng hela dagen.

Började redan under rundan för min morgontoalett.

Träffade en trevlig tik som jag möter ibland.

Så långt var allt väl.

Men hennes matte berättade att bruden (vi har glömt namnet) varit och badat

i en sjö som jag också besöker ibland.

Medan hon simmade runt så skrek hon till och kom upp ur vattnet.

Först såg inte matten nånting men så upptäckte hon bitmärken på ena benet.

Troligen så har den stackars hunden blivit biten av en lömsk gädda.

Detta hade även veterinären trott för bitmärkena stämde inte med orm.

Gissa om mattes fiskfobi blev värre!

Har jag väl alltid vetat att fiskar är livsfarliga blodtörstiga odjur.

Nu har jag badförbud i den sjön enligt matte för inga vidriga förklädda vithajar ska sätta tänderna i mej.

Tur att det är sällan jag badar där för under hela sommaren får inte vi hundar bada där bara för att människorna ska göra det.

Så var jag hemma ett tag innan det var dags för en längre runda.

Mycket trevligt för jag mötte Leonbergerbruden Cleo som jag inte träffat på

evigheter.

Så här trevligt tyckte jag att det var.

Inte gav jag upp heller.

Cleo är inte i lukta gott perioden och har inte varit och ska inte heller.

Men jag anser att hon luktar otroligt gott och blev alldeles kollrig.

Slutade med onödigt koppel, kort sånt eftersom jag ansågs vara helt odräglig.

Var jag inte alls bara en mindre hormonorkan som härjade.

Kände mej väldigt okoncenterad även sen vi skiljts åt.

La mej i en spagrop för att se om hormonorkanen skulle lugna ner sej.

Jo den övergick till en mer stillsam storm istället.

Grejade med diverse vanliga hundgöromål medan matte plockade granskott.

Så jobbade jag.

Hittade massor med murklor.

Pust och stön från matte.

"Varför lärde jag honom leta svamp, ska inte plocka mera murklor men jag tar

de här".

Otack är hundens lön.

Jag jobbar och hon stönar.

Fast jag bryr mej inte så mycket, det där hör jag varje år när det blivit för mycket

av nån slags svamp.

Badade i närmaste sjön också när jag passerade den fast matte kollade nog så hon

inte såg några gäddplask innan jag fick simma.

Efter att ha varit hemma några timmar och lugnat ner hormonerna var det dags för

nästa runda.

Skulle gå till min badudde.

Nästan där kom matte på att vi glömt fendern jag fick igår hemma.

Om jag vetat vad som väntat hade jag inte stått här.

Då hade jag varit långt från sjön.

Nu börjar jag ana oråd.

Matte är alldeles för intresserad av hur blöt min päls är.

Katastrofen är ett faktum.

Halsband och onödigt koppel och vad som inte är med på bild.

Tortyrredskapet STINKANDE SCHAMPOOT.

Min vackra väldoftande päls ( enligt matte stank jag av för mycket spa) är

alldeles inkletad med vidriga schampoot.

Ser ni löddret som bildas när jag försöker simma bort eländet?

Typiska pälsskador efter tortyrbehandling.

Jag har ju en vacker svart päls, men av tortyren ser den grå ut!

Hade simmat flera gånger när bilden togs.

Tänker faktiskt använda de här bilderna som bevis när jag anmäler matte till

Hundombudsmannen.

Tänkte rymma från skitmatte och flytta nånstans där jag varken behöver torteras

eller fobiträna med komonster.

Men jag hittade inte nån att flytta till så jag blir väl kvar.

Matte påstår att schampoot tog slut.

Hoppas att den senila virrhjärnan aldrig nånsin kommer ihåg att köpa nytt.

Jag stinker av nån vidrig mintdoft nu.

Dåliga ursäkten till tortyren är att jag ska åka bort på måndag.

Först ska jag träffa en av alla mina bästa vänner och sen ska jag åka en bit till

och träffa nån jag aldrig träffat.

Har bara sett bilder på nätet av den.

Kommer alltså att bli en mycket spännade måndag.

Förhoppningsvis så har jag hunnit återställa pälsen lite i alla fall.

Tänker inte möta någon för första gången och stinka mint.