Taxarna Malte och Snoken är bra smarta.

De lämnade en kommentar hos mej om att det är dags att vi hundar startar ett hunduppror igen.

Ett uppror mot rådande väder som hindrar oss från våra viktiga göromål.

Elliot som är duktig på att dikta kanske kan skriva en bra text till en sång som vi sen unisont kan sjunga dagarna i ända.

För detta väder kan vi bara inte accpetera.

Nu måste det bli ändring!

Egentligen så skulle visst jag och matte ha varit ute och åkt bil idag.

Men matte ställde in det eftersom snön kommit på tvären hela dagen och dessutom i äckligt stora mängder.

I stället skulle jag gå en promenad nånstans där det möjligen skulle gå att komma fram.

Gick till närmaste sjön.

Jag lyckades knipsa av en pinne från ett litet träd så jag hade nånting att roa mej med.

Den där bra upptrampade stigen hade nästan försvunnit av all ny äckelsnö.

Efter en stund så drog jag före matte.

Så här hittade hon mej och inte begrep hon vad jag pyssalde med heller.

Jag låg ner i snön och såg väldigt belåten ut.

Ibland är turen med mej.

Jag ägnade mej åt ett liggspa.

Det här gillade jag önnu mer.

Öppet vatten.

Tänkte spaa ordentligt men det fick jag inte.

En gång så var jag i vattnet där och gjorde illa en tass så det är badförbud just där.

Dessutom påstår matte att detta är bevis för att man ska hålla sej borta från

sjöisarna.

Finns inget in eller utlopp eller nånting och isen har försvunnit.

Total förbud mot isrejs är infört.

Det både blåste och snöade ordentligt.

Men matte tyckte att vi kunde gå runt min sjö.

I bland gick det bra och andra gånger var jag tvungen att hoppa fram.

Jag vet att det finns nåt under snön och det ska jag ha tag på!

Fick gräva länge innan jag lyckades.

Som sagt jag har näsa för fynd!

Det var en handske jag lyckades gräva fram under snön.

Den hade jag väldigt mycket skoj med.

Hade den med mej länge innan jag till slut grävde ner den i en snödriva där

den kan ligga tills jag vill ha den igen.

Tillslut så kom jag till plogad väg.

Var skönt att slippa leka känguru och kunna ta mej fram på normalt sätt.

Men så var det de större behoven.

När det blev akut så slängde jag mej över en snödriva och hittade en lämplig gran att

hålla till under.

Så skulle jag tillbaka ut på vägen igen.

Kanske tur att batteriet i kameran la av så det inte blev förnedringsbilder på mej

när jag höll på att drunkna i snön.

Matte säjer att det var första gången hon sett mej simma i snö.

Normalt tar det ungefär en timme att gå runt sjön.

Idag tog det nästan två timmar.

Jag var dödstrött och matte var trött och fundrade på varför vi gick den vägen i

full snöstorm.

Hemma igen så åt jag min Dentastix och la mej och drömde.

Jag drömde om sån här underbar sysselsättning.

Rejäla spagropar med ljuvligt lerigt vatten.

Matte hon drömde om såna här murkelskörder igen.

En skottskärra full med murklor efter en tur på ett bra hygge.

Men ute är det bara vidrig snöstorm.