Svamphunden Sigges funderingar

Alla inlägg under februari 2010

Av Sigge Svamphund - 28 februari 2010 17:32

Kom sånt där otäckt vitt i morse.

Men det slutade ganska snabbt som tur var.

Blev inte skjutsad någonstans idag, matte ansåg att jag kunde ta det lite lugnt idag

och spara krafterna tills imorgon.  

Så här såg det ut medan vi var i skogen.

Jag långt före matte som hela tiden trampade igenom blötsnön.

Begriper inte varför människor alltid ska vara så långsamma.

Ägnade mej åt mina vanliga hundgöromål.

  

Ute på plogad väg.

Fortfarande är det lättast att ta sej fram på såna.

Jag har väldigt bråttom för bakom kurvan ligger mitt mål.

  

Nädå, matte jag planerar absolut ingenting.

Bara sitter här i snödrivan och väntar på dej långsamma människa.

Jag är så oskyldig så..............

  

Egentligen hade jag fyndplaner.

Nån dunk eller ny stolsdyna eller annat skoj.

Men matte satte på mej onödigt koppel och släpade med mej.

Jag fick inte ens tänka tanken att närma mej huset med de snömängderna på väg

mot marken.

Hade de rasat och jag varit ivägen kanske det inte funnits nån svamphund sen.

Matte var glad för att jag väntade in henne och inte stack iväg på egen tass för

att göra fynd.

Fortsatte på vägen och hundlivet kändes ganska trist.

Blåst på alla bra fynd som säkert bara låg och väntade på mej.

  

Roade mej med att mörda stora snöklumpar istället.

Nåt måste jag ju fördriva tiden med.

  

Underbara ljuvliga töväder!

En spagrop som faktiskt nästan lever upp till sitt namn.

Tänkte inte lämna den, så underbart med vatten!

Men matte gick och som den ansvarskännande hund jag är så var det bäst att följa

med och hålla reda på henne.

Så kände min känsliga nos att djupt nere i snön fanns det något jag behövde.

  

Jag har varit på andra sidan snödrivan och grävt upp mitt fynd.

Matte hann aldrig få fram kameran medan jag kämpade i meterdjup snö och

över drivan tillsammans med fyndet.

  

Matte fattar inte vad det är jag har hittat.

Men vad har du nu fått tag på fick jag höra.

Sen började hon skratta och skratta ännu mer och tala om att jag är den mest

sanslösa hund som existerar.

  

Dagens fynd och dessutom är jag fullt övertygad om att Rudi och hans matte

har varit i min skog.

Läste hos honom igår hur hans matte höll på och klädde av sej i skogen.

Så det här är nog hennes jacka.

Hon har väl kastat kläder omkring sej även här.

Hel är den och verkar varm och skön, stickad och fodrad med fleece.

Jag vägrade överge mitt fynd.

Bar och släpade, kan upplysa om att blöt jacka som legat begravd i snön är tung.

Hade ett par kilometer hem men jag släpade.

När vi kom in i samhället så tittade människor lite underligt på mej.

Vadå, har de aldrig sett en hund släpa på en jacka förut?

Jag har ju en extrem näsa för det där med fynd.

Matte håller som bäst på och funderar på om det ska kunna nyttjas på något

bra sätt.

Tror inte att det är många som slår mej på tassarna i svampsök.

Men nu funderar hon på om det ska gå att lära mej att söka andra saker.

Nåt om att ha mera sysselsättning när det inte finns svamp och kunna ta tillvara

min otroliga förmåga att hitta saker.

I morgon så ska jag till människovalparna.

Jag och Oliver ska visst göra nånting som vi inte gjort tidigare.

Dessutom ska jag försöka få matte att kolla om Giah möjligen är på dejthumör

imorgon.


Av Sigge Svamphund - 27 februari 2010 18:06

Usch, gillar inte alls detta.

Någon har lyckats väcka Kung Bore.

Dagen började bra tö och snön sjunker ihop.

Matte skjutsade inte mej nånstans idag utan jag fick gå en väg som jag inte gått på flera månader.

Såg för ett par dagar sen att den var plogad så den blev det idag.

  

Precis när man kommer in på den vägen så finns det en liten å.

Trevligt öppet vatten, självklart tänkte jag ta ett uppfriskande vårdopp.

Ska du inte alls sa matte, det är redan upptaget.

  

Jaha ett gäng änder.

Vattnet hade räckt åt oss alla och jag är ju inte ett dugg intresserad av jakt.

Förresten hade det varit trevligt med badsällskap.

  

Blev inget bad, fick motionera på vägen istället.

Hade en hel del att göra eftersom det var så länge sen jag var där.

  

Tänkte inspektera sjön.

Gav upp omgående, alldeles för djup snö.

Hoppas att både den och onödiga isen går och lägger sej nu.

  

Har en ytterligare en sjö där.

Tänkte gå och kolla om det skett ett under så den var isfri.

Trodde inte mina ögon när matte började pulsa i snön.

  

Överallt satt det såna här remsor.

Innebär att det finns fanns skyddsvärd natur och att skogen ska vara kvar.

  

Men en viss skogsägare (gissa vilken eländig inrättning) kan inte läsa eller ta hänsyn.

Sist jag var här fanns det skog.

Nu ser det ut så här.

Naturvård och hänsyn innebär inte att man hugger ner allt!

Fast ok de glömde ju några stackars tallar.

  

Det här är i alla fall positivt.

Snön har sjunkit så mycket att det bara är nån decimeter under träden.

Jag trodde att det fanns hopp om att jag snart skulle kunna gå alla bra stigar.

  

Här vid det märkliga jakttornet så hade de slutat ploga.

Jag kollade självklart efter fynd men det fanns inga bra.

  

Hittade faktiskt en pinne, de är ju hårdvaluta nu.

  

Älgarna och rådjuren behöver i alla fall inte svälta.

Fanns ingen utfodring åt mej och ensilage äter jag inte.

Det verkar vara lika äckligt som isbergssallad.

På väg tillbaka så hade jag tur.

Det blommade en korvbuske.

Längst ner här så finns det en film där jag rensar korvbusken.

Var inte alldeels enkelt eftersom den växte i en stor snödriva.

Lyssna gärma på hur mina stålkäftar smäller ibland.

Gick tillbaka hem efter att par timmar i skogen.

Det var då jag insåg att någon har väck Bore!

Helt plötsligt som snöade det!!!!!

Mängder med jättelika flingor.

Det ska inte snöa, det ska regna!

Sen har det snöat hela eftermiddan och det håller fortfarande på.

Gillar inte alls detta och den som väckt Bore ska jag bita hårt!


Av Sigge Svamphund - 26 februari 2010 17:50

Mitt samtal med Kung Bore igår hade tydligen effekt.

Idag är det plusgrader, tö och regn!!!!!!

Hoppas att han sover väldigt djupt och tungt nu.

Helst ska han inte vakna nåt mer.

Dagen då.

Jo matte bestämde att vi skulle åka och titta hur det stod till med Sörmlandsleden där det var risk att kyrkan slaktat skogen.

Lite skumt tycker jag allt att det är att åka bil hela Bäverbäcksvägen och långt bort i skogen.

Händer bara ett par gånger per år att jag åker bil hela vägen.

Matte hade stenkoll på vägen för hon var inte ett dugg intresserad av att möta timmerbilen.

  

När vägen ser ut så här och består av backar och kurvor ska man helst inte möta

nåt annat fordon.

Förra året fick matte backa flera hundra meter just för en eländig timmerbil.

Men då var det barmark och betydligt enklare än idag.

Till slut så var vi framme vid min sjö.

Berg av timmer så matte hade väldigt onda aningar.

  

Jag hade planer.

Titta bakom mej.

Där är inloppet till min älskade bäck och det är öppet vatten.

Gissa om jag hade planer som matte satte stopp för.

Matte var ju inställd på det värsta hela tiden.

  

Skogen var kvar!!!!!!!!

Alltså ingen kvaddad Sörmlandsled men enorm skogsslakt på andra ställen

  

Tur att ingen vandrar just nu för markeringspilarna är begravda.

För övrigt måste vi visst jobba hårt med nya markeringsstolpar till våren för

de är nedkörda och förstörda av skogsslaktarna.

  

Jägarnas tillhåll jaktstugan och jag är mycket sugen på tunnrullning.

Men första tunnan var ju bara att glömma.

  

Favorittunnan som jag lärt mej ta loss från jägarnas fastsättning lär jag också få

vänta på att kunna rulla med.

Den syns ju knappt under all snö.

Var mycket trevligt att vara i den delen av skogen för jag har inte varit där sen jul.

Snön hindrar ju framkomligheten.

  

Var nog ett tag sen jägarna använde sin traktor.

  

Efter mycket letande så hittade jag i alla fall en blivande spagrop under snön.

Kunde i alla fall göra tassinpackning.

  

Snön behöver sjunka ihop nu för det är jobbigt att ta sej upp från diken.

  

Någonstans bakom allt timmer så finns stigen till mitt bad och fikaberg.

Detta är bara en ytterst liten del av allt timmer som låg där.

Egentligen skulle jag och matte ha gått en annan väg i skogen för matte tänkte

se efter om de slaktat den gamla vackra skogen som gränsar till naturreservatet.

Bara det att vid vår bil stod timmerbilen.

Matte hade en synnerligen infekterad diskussion med chauffören om avvverkning,

naturvärden och kyrkan.

Slutade med att chauffören blev tyst och gick till sin bil.

Matte som redan hade åkallat alla kända naturväsen och diverse asagudar uttalade

några förbannelser till.

Den mildaste var en önskan om att timmerbilen skulle halka i ett djupt dike och bli

liggande minst en vecka.

Resten lämpar sej inte för känsliga öron.

Blev inget gå och titta på slakten efterom matte inte ville vistas i samma skog som

timmerbilen.

I stället åkte vi till en av de andra få plogade vägar som finns.

Jag behövde mer motion och matte gå av sej ilska.

Pysslade bara med mina vanliga hundgöromål där.

Matte tyckte det var underligt att jag inte reagerade på det som hände.

  

Shit!!!!!!!!!!!!

Tyckte väl att det kändes konstigt.

Kom ju hälsovådligt regn.

Var så länge sen att jag nästan glömt att jag skadas av det.

Men sen blev det bråttom till bilen för att söka skydd.

Sen har det regnat flera gånger idag.

När jag var ute på eftermiddan så hade det blivit stora vattenpölar på gatorna.

Finns nog hopp för spagroparna!!!!!!!!

Av Sigge Svamphund - 25 februari 2010 17:30

Nu ni har jag hittat honom!

Vem?

Lugn det kommer lite längre ner här men jag tror att det finns en vår i sikte!

Blev skjutsad till Gröna männen skogen.

Matte trodde att det skulle vara lugnt där idag.

  

Det här gillade inte matte.

Öppen vägbom kan med otur innebära Gröna män.

Men var vi nu där så var det bara att gå och hoppas på att de inte var där och lastade

i och ur alla hemliga bilar.

  

Lugnt och fridfullt inte en Grön man nånstans.

Utnyttjade självklart dasset.

Men det är dålig service, tycker att de kunde skotta åt nödig svamphund.

De hade minsann alldeles snöfritt framför de andra gröna husen.

Jag fick plöja mej fram genom snön.

  

Försökte ge matte en lektion i hur man uppför sej i diken utan att snödyka.

Mycket enkelt man bara hoppar ner och står där.

Förövrigt så påstår matte att snödyken absolut inte ska bli en vana.

Två gånger är två för mycket!

  

Hm, ner var en sak så skulle jag tillbaka upp.

Kändes som om jag tagit mej vatten snö över huvudet.

Matte trodde att hon skulle vara tvungen att hjälpa till och dra upp mej innan jag

äntligen hade fast mark under tassarna igen.

  

Det var nog en stund sen det satt nån jägare på pass här.

  

Det här var inte heller nåt smart drag.

Skulle markera granen lite.

Men lyfta på benet i all snön var inte så lätt.

  

Sen hittade jag honom.

Här ligger Kung Bore och ser utslagen ut.

Tänk att han gömde sej i en av mina skogar!!!!!!!!!!!!

Han trodde säkert att Gröna männen skulle ge honom skydd.

Jag sa åt matte att stå alldeles stilla och hålla tyst.

För nu skulle jag den stentuffe svamphunden ha ett samtal med Kung Bore.

  

Jag tog mej fram till honom.

Först pratade jag med honom och berättade om mitt brev, som han inte hunnit läsa.

Sen sjöng jag våran kampsång men jag använde en vaggvisemelodi istället.

Bad honom snällt att han skulle gå och lägga sej och vila ordentligt efter allt slit.

Smög tyst där ifrån för han såg så sömnig ut så jag hoppas att han sover

ordentligt nu.

Alldeles efter att jag lämnat honom så kom solen fram och det hördes fågelkvitter.

  

Den här stigen genom skogen har jag inte kunnat gå på evigheter.

Gjorde ett tappert försök idag.

Men fick ge upp på en gång.

Matte lider med mej när hon ser hur gärna jag vill gå alla våra bra stigar och så

går det inte att komma fram.

Om nu Kung Bore somnade ordentligt så kanske det inte dröjer så länge innan

jag kan använda alla stigarna.

  

Som sagt det är snart tisdag och spagroparna är fortfarande borta.

Här letar jag förtvivlat efter vatten-

Brukar finnas massor med lukta gottvatten precis där.

Men inte idag.

Bara en massa snö.

  

Avslutningsvis så får ni se en bild på mitt dass.

Söderläge och strålande solsken, snart är det (kanske) vår och Gröna männen

öppnar fönstret när de ska fika.

Say no more..........................


Av Sigge Svamphund - 24 februari 2010 17:49

Matte håller på och skaffar sej en ny hobby!

Så här var det.

Strålande solsken så jag skulle bli skjutsad till lämplig skog.

Först hade matte planer på Gröna männen skogen men de är ofta vid sina gröna hus på onsdagar och varken jag eller matte har nån lust att träffa dom.

I stället så blev det Bäverbäcksskogen.

Fanns spår i snön efter ett stort fordon.

Men det hade åkt fram och tillbaka så matte trodde att det var lugnt.

Var det inte alls för vi hann inte långt innan det hördes en bil.

På med onödiga kopplet och så upp i en jättelik snödriva.

Var nog tur att vi var vi snödrivan för det var en stor timmerbil som kom.

Bara det att när den passerat och matte tagit av mej onödiga kopplet så

försvann hon igen.

Jag vet inte om hon skulle kolla snödjupet på andra sidan drivan eller vad hon sysslade med.

Borta var hon i alla fall.

Eftersom hon var så fruktansvärt otacksam igår så gjorde jag inga försök att gräva upp henne idag.

Hon klarade sej utan min hjälp men jag undrar om det är nån ny hobby det där med snödyk.

  

Bara skit med Bäverbäcken.

Vattenanden har placerat onödiga isen där nu igen!

Jag som hade planer på ett snabbt dopp, var bara att glömma.

Ägnade mej åt att gräva fram grankottar istället.

  

Eftersom varken jag eller matte hade lust att möta timmerbilen igen så blev det

annan väg än planerat.

Sist var det plogat här och det syntes grässtrån.

Det var då det för nu var det pulsa i snön som gällde.

Matte trodde att om turen skulle vara med oss så skulle timmerbilen hinna tillbaka

innan vi var på den vägen igen.

  

Tyvärr så hade den inte åkt tillbaka (matte hade gjort spår i snön) så det blev

onödigt koppel.

  

Syns inte på bilden men solen värmde så mycket att det droppade ordentligt

från istapparna.

När matte beundrade takdroppet då kom timmerbilen tillbaka.

Hon behövde inte ens praktisera snödykning eftersom vi var en halvmeter från

vägen.

  

Skönt att vara av med onödiga kopplet och kunna springa som jag vill.

  

Titta!

Korvbuskarna blommar igen.

Kanske ska man ta det som ett vårtecken.

Den här växte nära där Lotta bor.

Möjligt att det kanske skulle ha blivit apporteringskorvar av dom.

  

Men ingenting ska förfaras och dessutom var det färska spår av vilda grisen nära

korvbusken så jag tog hand om alla.

Misstänker att vilda grisar kan länsa korvbuskar.

  

Passerade Bäverbäcken igen och trodde att kanske att vattenanden tagit bort

onödiga isen.

Nä den låg på båda sidor om vägen.

Undrar om jag kan muta vattenanden med nåt?

  

På andra sidan den här drivan så ska det finnas en spagrop.

Men det gick knappt att forcera drivan och matte som är längre än jag sa att

det syntes inte ett spår av den.

Matte påstår att jag är skyldig till alla svarta pälstussar som ligger överallt.

Så klart jag är när jag inte kan sköta min päls.

Den kräver faktiskt rejäla lerinpackningar med jämna mellanrum för att vara

i perfekt skick.

Efter den långa spagropsbristen är den bedrövlig.

Resten av dagen har jag mest hört matte muttra en massa om timmerbilen.

Någonstans har den där hänsynslösa kyrkan slaktat mer skog.

Matte tror att det är där vägen tar slut långt bort i skogen.

Där vägen slutar där finns vår Sörmlandsledsetapp och risken är stor att de har

förstört både skog och led.

Så i slutet av veckan eller helgen ska jag få åka bil hela vägen.

Matte behöver dit och kolla.

Gå vanliga vägen geom skogen går ju inte med en meters snödjup.


Av Sigge Svamphund - 23 februari 2010 17:42

Haft en lugn dag.

Om vädret kan jag väl meddela...............  

Att det tyvärr inte ser ut så här just nu.

Matte ansåg att jag kunde ta det lite lugnt i dag.

Blev inte skjutsad till nån trevlig skog (läs trist plogad skogsbilväg) utan skulle gå

runt min sjö istället.

  

Började med en liten utgrävning.

Visste att det fanns något under snön som jag ville ha.

  

Jodå en bit djupfryst purjolök!

Man kan ju undra vem som tappar sån efter en skogsstig.

Fast jag tröttnade ganska fort på den.

  

Gissa var jag är borde denna bild heta.

Jag finns faktiskt även om bara huvudet sticker upp.

Hade tänkt inspektera isen men matte vägrade och jag höll på att fastna i snön.

Lyckades i alla fall ta mej tillbaka utan att drunkna.

  

Matte pratar bara om att gräva ner en massa i snödrivor hela tiden.

Alltså tänkte jag hjälpa henne med grävandet.

  

Jag grävde och grävde och trodde att jag skulle nå marken.

Här har jag grävt så djupt att jag håller på och försvinner men ingen mark i sikte.

Det är inte ens en snödriva utan normalt snödjup här.

Var ganska jobbigt att ta sej fram också.

Så gick vi över de där långa broarna som går över sjön.

Ena sekunden fanns matte och i nästa var hon borta.

Ett litet felkliv och matte var försvunnen under snön.

Jag kastade mej fram fast besluten att gräva fram henne.

Bara det att jag landade på matte som precis lyckats sätta sej upp.

Hon försvann under snön igen och jag tänkte gräva.

Som sagt otack är hundens lön för jag hörde bara massor med fula ord och så fick

jag några nya underliga namn också innan jag insåg att det var bäst att hålla

säkerhetsavstånd till henne.

Men jag tänkte ju kanske börja jobba som lavinhund och behövde praktisera lite.

För övrigt så skulle det säkert ha kunnat bli väldigt bra bilder eller en mycket

skoj film av ovanstående.

Matte däremot påstår att det var tur att kameran var i säkert förvar hos henne och att

vi var alldeles ensamma där.

  

Men plogad väg underlättar.

Mycket enklare att kunna springa ordentligt och andra viktiga hundgöromål.

  

Någonstans bakom snödrivan så ska det finnas en bra stig.

Men det dröjer nog evigheter innan jag kommer att kunna gå den.

  

Svamphundsjobbet känns väldigt långt borta.

Där jag står så brukar det komma murklor väldigt tidigt.

För två år sen kom den första 14 mars.

Lär dröja mycket längre än så i år.

I dag är det exakt en vecka kvar tills jag fyller år.

Det är då jag önskar mej spagropar.

Någpn som tror att jag kommer att hitta någon sån på min födelsedag?


Av Sigge Svamphund - 22 februari 2010 18:07

Men nu är det nog!!!!!!!!!!!!!!

Den där Kung Bore blir värre och värre.

  

Gissa vem som gjorde morgontoaletten snabbt och för första gången så såg matte

hur jag försökte att ha så få tassar som möjligt mot marken.

Elliot har ju diktat igen.

Kung Bore Kung Bore
Du vackre du store
Vår vinter skall snart vara över
så skicka snö till de som behöver

Hoppas, hoppas att han läser detta för så här kan vi inte ha det.

Matte var osäker på om det skulle bli nåt människovalpsbesök idag men min bil

startade så det blev det.

Oliver hade ju längtat efter mej så vi ägnade oss åt massor med skoj bus.

  

När jag kommer så tar han alltid av mej halsbandet.

Han tycker att jag är mycket snyggare med min leksak runt halsen.

Jag bryr mej inte om vilket huvudsaken är att vi kan ägna oss åt allt vårt skoj bus.

  

Oliver hittade på en ny lek idag.

Han gömde sej och så skulle jag leta reda på honom.

Här har jag hittat honom under täcket.

Mycket skojig lek.

  

Adam skaffade sej en ny hatt i form av en skål.

Jag hade inte tid att träna honom nånting idag så han fick umgås med sina

föräldrar och matte medan jag och Oliver var upptagna.

Sen skulle jag och matte åka.

Men mitt halsband var borta.

Matte letade, Marcus letade, Cissi letade, jag virrade runt, Adam gjorde ingenting

och Oliver vägrade svara på frågor om halsbandet.

Till slut påminde det om en husrannsakan med tre människor som kröp på golvet,

öppnade alla skåp och lådor, tittade bakom möbler osv osv.

Oliver var inte ens mottaglig för mutor och som svar på eviga frågan

Var är Sigges halsband så sjöng han Blinka lilla stjärna.

Människorna närmade sej det totala sammanbrottet när halsbandet helt plötsligt dök

upp väl gömt i Olivers lekssakskök.

Av detta har matte lärt sej att när jag hälsar på där ska hon ta av mej halsbandet

direkt innan Oliver gömmer det.

Sen åkte jag till mattes föräldrar.

Perfekt för jag fick en massa goda matrester.

Så skulle jag ut och åka bil med matte och hennes mamma.

Till slut så var jag i Västerås.

Där har jag aldrig varit förut.

Men jag blev väldigt orolig ett tag.

  

Hamnade här.

Har hört att det är ett jättelikt ställe och med tanke på hur matte ständigt går vilse

så fort det är mer än tre gator eller större affärer så befarade jag det värsta.

Trodde att jag kanske skulle få tillbringa flera veckor övergiven i bilen i en

främmande stad.

Nu var ju mattes mamma med som tillskillnad från matte har ett lokalsinne som fungerar

även i städer och byggnader (mattes funkar ju bara i skogen).

Dessutom var halva Ikea avspärrat för det var en massa snö på taket.

Människorna kom ut snabbt igen för matte skulle bara ha några småsaker.

Gick ingen nöd på mej för det var varmt och skönt i bilen.

  

Jag passade självklart på att ta en promenad och tala om för alla andra hundar

att jag minsann besökt deras stad.

För övrigt så var det mycket mindre snö i det där Västerås och varmare också.

Skumt för det är norr ut och borde vara tvärt om.

Sen åkte jag tillbaka till mattes föräldrar och bjöd mej på fika.

Så var det dags att åka hem efter en lång dag.

Nu är jag ganska trött.

Hoppas att det är drägliga temperaturer i morgon så jag kan vistas ute.



Av Sigge Svamphund - 21 februari 2010 17:41

Verkar inte som om det hjälper varken med kampsånger eller brev till den där Kung Bore.

Vi måste nog försöka hitta på nåt annat för att få honom att gå och lägga sej.

Någon hund eller människa som har nåt bra förslag?

  

Innan snön kom igår så hade matte tagit bort all snö från bordet och även från

balkonggolvet.

Så har såg det ut i morse.

Klena människan vägrade dricka sitt morgonkaffe där!

Jag skulle egentligen ha passat huset på förmiddan för matte skulle ha åkt på

nåt årsmöte med Sörmlandsleden.

Men när jag gick ut för morgontoaletten så ställde hon in de planerna.

Vi var totalt insnöade.

Ena vägen ut från gården var blockerad av 1,5 meter snödriva.

Den andra var inte framkomlig pga för djup snö.

Slapp alltså passa huset.

I stället så skulle jag ut och röra på mej.

  

Jag försöker få matte att inse att hon visst kan klättra över snödrivan så jag

kommer in i skogen.

Hade ingen som helst framgång!

  

Staketet är ca 2,5 meter högt och finns vid idrottsplatsen.

Det är lite mycket snö nu!

  

Det är inte lätt att försöka ta sej in under en gran inte.

  

Tillbaka från besöket under granen och jag har fått en automatisk snöinpackning.

  

Försöka ta ena vägen ner till sjön var bara att glömma.

Snödrivorna är för höga.

Stackars alla ni hundar som är småvuxna.

Jag har problem nu vad ska då inte ni ha?

  

Undrar om det nånsin blir badsäsong?

Här håller jag på och drunknar i snön ute på isen.

Matte sa en massa såna där underliga ord igen för snön nådde henne långt över

knähöjd.

När jag tagit mej tillbaka upp från isen så höll jag mej bakom henne så hon som

omväxling fick röja väg åt mej.

  

Igår gick jag förbi den här häcken.

Då fanns det ingen snö på den idag är det 1 meter!!

Inte en endaste snöflinga till vill jag ha!

Resten av dagen har det inte hänt nåt av värde.

Gått ett par trista koppelpromenader bara där det går att komma fram.

Men i morgon ska jag åka till människovalparna.

Har hört talas om att Oliver visst längtar efter mej.

Så ska jag göra nåt mer som innebär stor risk för att matte går vilse.




Presentation

Fråga mig

52 besvarade frågor

Min gästbok

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
<<< Februari 2010 >>>

Besöksstatistik

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS


Skapa flashcards