Jag anser ju att precis alla jag träffar är mina nya bästa kompisar. Spelar ingen roll om de har två eller fyra ben.

Jag litar på att de ska falla för min charm.

Åkte till en annan skog idag. Personligen så hade jag planer på att bada i två av sjöarna där. Men matte mår inte riktigt bra så hon vägrade följa med till den andra. Nåt om att hon inte orkade.

Äsch, jag vidhåller att hon borde slänga sej i och bada så skulle hon hålla sej frisk.

De här två var ute och simmade i min sjö.

Jag bestämde mej omgående för att det var nya bästa kompisar.

Såg ju att vi hade gemensamt vatten intresse.

Alltså slängde jag mej i vattnet och förökte få kontakt med dom.

Typer!!!!

Så fort jag kom nära dom så stack de!

Alltså satte jag mej i vattnet och kände mej ensam och mobbad.

Vadå, de kunde väl i alla fall ha hälsat på mej?

Tillhör ju normal artighet. Tror fortfarande att vi skulle ha kunnat ha det trevligt tillsammans.

Blev tvungen att kliva ur sjön och följa med matte på torra land.

Hittade ett par murklor så då kändes mitt eländiga hundliv lite bättre.

Kattvalparna mår bara bra och det verkar som om Paddis har massor med mjälk till dom. Här ligger de och myser med henne.

Men nästa orättvisa har uppstått.

Förra året så räknade matte alla fästingar både på mej, katterna och henne.

Jag vann fästingligan tätt följd av matte.

Nu har hon börjat om men eftersom katterna inte går ut längre så är det bara hon och jag.

Matte leder!!!!!!!

Hon har haft tre fästingar och jag bara två!

Som om inte det vore nog så satte hon på mej fästinghalsband idag.

Hm, jag tycker att hon ska sätta det på sej och låta mej vinna ifred!