Idag har jag passat människovalpen Oliver ett par timmar.

Det är inte svårare att passa honom än kattvalpar.

Förstår inte varför matte skulle följa med och lägga sej i. Jag och människovalpen hade säkert klarat oss utmärkt ensamma.

Han gillar mej så när han var på golvet så la jag mej bredvid honom. Sen är han fullt sysselsatt med att dra mej i pälsen och rycka i mina öron och sånt.

Visst det gör lite ont ibland men små människovalpar begriper ju inte sånt så det är bara att stå ut.

När jag kom dit så höll han på och åt.

Perfekt att befinna sej nära honom då. Människovalpar kladdar ju en massa så jag försökte bidra till hans rengöring genom att slicka händer och hans stol.

Fast jag kände mej lite hjälplös när han gnäller, vet ju inte riktigt vad jag ska göra för att hjälpa honom. Men som tur är brukar det gå över fort.

Matte var kantig och glömde kameran hemma.

Men jag visar en annan bild av människovalpen. Han sitter i sin underliga stol som han kan åka runt i.

Förstår inte riktigt hur den fungerar. Han höll på med den idag också och körde på mej några gånger.